Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Jul - 55. Trettondagsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är jungfru Munlös, och skiner på flingan, tills hon
smälter och försvinner.»
Så kom nästa gåta:
»Var mötas alla gamla pälsar?» sporde far.
»På bröstet, där de knäppas», ropade Johan från
Norrgården. Men i nästa ögonblick lade han till: »Den gåtan
har jag hört förut och lösningen också, så att jag har inte
förtjänt något äpple.»
»Har du inte förtjänt det för gissningen, så har du
förtjänat det för din ärlighet att tala om rätta förhållandet»,
sade far.
Och så fick Johan ett grant rött äpple.
Där den går fram,
alla falla,
där den har gått,
där ligga alla.
De ligga nätter, ligga dar,
de ligga, tills någon dem tar.
»Vad är det?» frågade far.
Det måste far svara på själv: det var lien.
Två klara källor,
en ås emellan,
flödar vattnet i källan,
glad är ägaren sällan.
»Vad är det?» frågade far.
Man gissade och gissade. Efter en stund for Greta
upp från det hörn, där hon legat i halmen bredvid Vilma.
Hennes ögon lyste av iver.
»Jag vet, jag vet», ropade hon. »Det är ögonen och
näsan.»
»Det var riktigt duktigt gissat av dig, Greta», sade
far. »Kom, ska du få ditt äpple I»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
