Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vinter - 61. Nämndemans-mor och prinsessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, prinsessan lovade att vara försiktig. Och så satte
hon sig upp i en fin, förgylld vagn och for gladeligen
åstad för att se sin faders rike. Och med henne foro
förstås en hel hop hovfröknar och kammarherrar, flera
vagnar fulla.
Vart nu den unga prinsessan kom, till städer, till
slott eller till byar, alltid hade man rest upp stora
äreportar för att fira henne, och folk tågade emot henne i
långa rader, och musikanter blåste i mässings-trumpeter,
allt vad de orkade, och allvarliga gamla herrar höllo
tal till prinsessan — långa, långa tal. Och det hände
icke sällan, att prinsessan gäspade litet i smyg och viskade
till sina hovfröknar:
»Kära hjärtandes, vad det här är ledsamt!»
Ja, så småningom började den lilla prinsessan tycka,
att resan blev inte fullt så rolig, som hon tänkt sig.
Prinsessan kommer till Sörgården.
Så kom det bud till önnemo by, att prinsessan skulle
komma också dit på sin färd. På den tiden, liksom nu,
var Sörgården den ansenligaste gården i byn, och här
bodde en bonde, som hette Per Ersson och var
nämndeman. Och Per Ersmor var så klok och duktig, att alla i
socknen brukade fråga henne till råds om allting, så att
det var liksom självklart, att hon blev den, som ordnade
med mottagandet.
»Inte tänker jag ge mig till att repa av blomster och
löv, som strax vissnar i solen, för att resa en äreport», sade
nämndemansmoran. »Sådant tänker jag prinsessan har sett
nog av. Men de två unga björkarna, med stammar som
silver och med de finaste gröna löv, som står å ömse sidor
om vår grind, dem ska vi binda ihop vid topparna. Det
blir en port så fager, som någon prinsessa kan vilja se.
Och inte tänker jag skaffa ihop musikanter, som tutar och
blåser, så’nt har hon väl hört sig mätt på. Men jag tänker,
att prinsessan kan ha roligt av att se, hur många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
