- Project Runeberg -  Hem och hembygd / I Önnemo. Andra skolåret /
186

(1912) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår - 70. Sagan om Strömkarlen. Folksägen - 71. Sagan om sötgröten. Efter en folksaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin far och berättade, vad som hänt. Då sade mäster
Johannes:

»Så stor är Guds barmhärtighet, att vi aldrig ska
säga till någon, vare sig till en människa eller till ett
naturväsen, att där ej finns hopp om att komma in i
Guds rike. Allt, vad Gud skapat, växer och utvecklas.
Vem vet, om inte också Strömkarlen kan vinna en odödlig
själ.»

Då skyndade Erik tillbaka till bäcken.

»Var inte ledsen, du Strömkarl!» ropade han. »Far
säger, att också du kan bliva salig.»

Då dök Näcken åter upp ur böljorna. Och ånyo
begynte han spela. Så ljuvligt spelade han den kvällen,
säges det, att ingen någonsin hört maken därtill, varken
förr eller senare.

71. Sagan om sötgröten.

Det var en gång en liten flicka, som hette Inga. Hon
bodde i en liten grå stuga med sin mor. De hade det
fattigt och svårt, fast modern strävade och arbetade både
bittida och sent. Det var just inte ofta de fingo äta
sig mätta, och en dag, då Inga gick ute i skogen för att
plocka blåbär, var hon så hungrig, att hon grät.

Så fick hon se en liten gumma, som satt på en stubbe.
Gumman hade en lång, lång näsa och var hiskeligt ful,
och det var nu inte så underligt, för det var en häxa.
Det begrep emellertid inte Inga. Men som hon blivit lärd
att alltid hälsa mycket hövligt på gammalt folk, neg hon
djupt för häxan.

»Vad är du för en liten flicka, som hälsar så vackert?»
frågade häxan.

»Jag heter Inga, och jag bor i Skogstorpet», svarade
flickan.

»Nå, varför är du så ledsen, Inga?» frågade häxan

åter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrhoh/onnemo/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free