Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Vår - 73. Askungen. Efter en folksaga - 74. Bättre brödlös än rådlös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den där trasungen», skreko de. »Det vore ju riktig
skam I»
»Å ja, jag har ju andra kläder», sade Askungen och
sprang ut. Efter en liten stund kom hon tillbaka, klädd i
den dräkt hon burit på balen. Då häpnade de alla.
Så lyfte den främsta av sändemännen upp Askungen
i sadeln. Och så fördes hon till kungens gård. Och
prinsen blev så glad, så glad, när han fick se henne igen.
Ja, sen blev det bröllop i kungsgården, och dit voro
alla människor i Önnemo bjudna. Men Beda och Leda
voro så avundsjuka, att de inte en gång kunde äta av
alla de goda saker, som bjödos.
74. Bättre brödlös än rådlös.
1.
Erik hette en fattig pojke, som var ute på vandring
för att söka sig tjänst. Han mötte på vägen en annan
pojke, som hette Ture. Denne var ute i samma ärende.
Och så slogo de följe.
När det blev middagstid, sade Ture: »Nu tycker jag
vi slår oss ned och äter middag.»
Och så satte han sig på dikesrenen, löste upp sin
matsäck och började äta.
Men Erik hade ingen matsäck. Det lilla i matväg
han haft med hemifrån, var redan uppätet.
»Är du brödlös, du, din stackare», sade Ture drygt.
»Ja», sade Erik, »brödlös är jag, men i stället så är
jag sällan rådlös.»
»Nå, huvudsaken är väl i alla fall, att man har något
att äta», menade Ture. Och så bet han ett stort stycke
av sin präktiga smörgås med fläsk på.
2.
Ture satt just och funderade på, om han skulle bjuda
Erik på en smörgås. Han var just inte hågad för det, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
