- Project Runeberg -  Hem och hembygd / I Önnemo. Andra skolåret /
303

(1912) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Sommar - 111. Midsommarafton

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

körde hemåt och for genom byn, märkte han ju, vad de
höllo på med där. Och på så sätt fick man veta om det
på Norrvalla.

»Vi reser förstås vår stång ändå häruppe på
gårdsplanen», sade Arvid, »men sen tycker jag vi skulle gå
ner till byn och dansa kring deras stång.»

Ja, det voro alla med om.

På så vis kom det sig, att när mot aftonen stången
var färdig och restes, voro alla människor där, väl halva
socknens folk. Ja, även kyrkoherdens och klockarens hade
kommit dit för att se på. Och grann var stången, det var
säkert det.

Ola, drängen i Norrgården, som var så skicklig till
att spela fiol, stämde upp en polska. Och så togo alla i
ring omkring stången, alla utom kyrkoherdens och
klockarens och patron Bergs och gamlamor och gubbarna och
mororna i Norrgården och Backgården, som tyckte, att de
voro för gamla till sådant. De sutto på den långa
gung-brädan, vilken blivit utflyttad från Sörgårdens trädgård.

Men när sen Ola spelade opp en gammal vals, steg
smeden Löv fram till fru Berg, bockade sig och sade:
»Ska vi fresta?» Och fru Berg log och dansade ut.

Greta och Lotta, som inte hade lärt att dansa vals,
de togo varandra i händerna och började mala salt, så
att flätorna stodo som raka skaft ut ifrån deras lingula
huvuden. Och några av de andra barnen togo i ring och
svängde om, det gick lika bra, vilken takt som än spelades.

»Ett sådant vackert midsommarväder vi har i år»,
sade alla till varandra. »Och så gr^nn har visst aldrig
majstången varit förr.»

Ja, det var en rolig afton, det tyckte alla.

2.

Solen hade gått ned bakom skogskanten. På den
översta delen av majstången lyste det ännu ett sken från
den röda strimman i norr, men nere på dansplanen hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 18:25:53 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amrhoh/onnemo/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free