Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Ett gammalt nybygge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett par mustascher. »Hvar är du ifrån?» frågade han,
så snart han såg att jag var en främling.
»Från Stockholm.»
»Från Stockholm i Sverige?... Är’e möjligt? Nå,
hur står det till i gammellande’ nu? ... Ja, Sveden tycker
ja’ om ja’.»
»Har det inte gått bra för er här ute då?»
»Jo, nog har det gått bra annars, sir du, men ja’
har varit skrällug i kroppen alt sedan ja’ kom hit. Ja’
va’ nog sta och dumma mej, när ja’ gaf mej af... Men
mågen min, han som håller der borta med paret, han ville
ja’ skulle komma, och så var det för fingra, sir du.»
Härvid visade han ena handen, som var något klent
försedd med denna artikel. »Ja’ tjena ve’ regemente i sextin
jär (sixteen years)... men det förstår du fäl inte du, som
är nykommen... sexton år, ser du. Och så en vinter
va’ ja’ hemma i Bärbro och sprängde sten. Du vet fäl
hur de’ går till. Man laddar, sir du ... och hur ja’ styrde
så smälde de’ åf och fingra di rök. Ja’ sprang hem ifrån
skräpet och ropa’ te käringen hon skulle huja op (hurry
up), ja, du förstår fäl kanske inte de? ... hon skulle qvicka
sej, sir du, och ge sej af te rotebond’ min och säja, att
nu var det då rakt på tok. Och så hälde jag på glöghet
aska. Men bond’ va’ dum han och när han kom ville
han ja’ skulle hålla näfven i varmt vatten, he! he! ...
Men så fick ja’ då fri skjuts te doktern, och gumman min
hade leta’ rätt på fingra och hade dem me’ sej i en
pappersstrut. Och doktorn han sa’ han kunde nog alltid
lappa ihop dem, men ja’ skulle få men af dem ändå. Då
våla ja’ mej inte göra någe’ ve’t... Men värst va’ det
för regemente’, sir du. Generaln han sa’ hanskulle inte
ha vela’ mista mej för någe’ i verlden, och han grät, grät,
sir du, när han såg hvar stumpera hade setat...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
