Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Emigrationens utveckling. — Nationalförlusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gångar, så är det icke alldeles lika läit att gifva ett
utslag. Men om man från den allmänna, på en obestämd
känsla af farhåga grundade meningen vänder sig till
utsagor af förnämligare nordiska statsekonomer, finner man
att åtminstone flera af dem uttalat sig mot all för stor
oro för utvandringens följder.
Professor W. E. Svedelius håller före att utvandringen
reglerar sig sjelf i samband med lagen om tillgång och
efterfrågan. Så länge det fins tillräckligt med arbetskraft
för att hålla arbetslönerna så låga att utvandringen trots
dess många faror och vedervärdigheter altjemt är lockande,
så länge kommer också utvandringen att fortfara. Men så
snart arbetaren blir så pass rar, att arbetslönen stiger,
på samma gång som prisen på vanliga lifsförnödenheter
falla i brist på konsumenter, »då vore det en obegriplig
sak, om icke utvandringen afstannade, ty krafterna som
satt den samma i gång hade då upphört att verka».
Professor W. Scharling i Kjöbenhavn anser alt
utvandringen på det hela varit till sann fördel för Sverige.
Den har icke hindrat en lagom stor folkökning, men den
har beredt tillfälle för ett mycket större antal personer atl
undfly coelibatet och ingå äktenskap, samt möjliggjort att
flera barn kunnat födas utan att hemfalla åt en tidig död.
I Norge tog som bekant den stora utvandringen sin
början redan på 1830-talet eller omkring trettio år tidigare
än i Sverige. Den har också varit proportionsvis långt
starkare och har under perioden 1861—80 bortryckt 35
procent af nativitetsöfverskottet mot 27 procent i Sverige.
(Stat. Tidskr. 1882. H. 67. Suppl.). Det oaktadt
skrif-ver det kända märket B. S. i »Meddelelser fra det
stati-stiske centralbyrå» (1882) följande, som, för så vidt det i
och för sig befinnes riktigt, i hufvudsak torde kunna
lämpas äfven på Sverige:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
