- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
108

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fylld af stenar, klippor och vattenrika gropar, — en stig,
der vandraren ömsom måste klättra utöfver,. ömsom krypa
inunder några här och der ikullfallna trädstammar, och der
slutligen grenar och qvistar från de å sidorna stående
träden förtroligt mötte hvarandra midt för hans näsa. Till
dessa olägenheter kom också den, att den vägvisare, jag
från Bengtstorp erhållit, sjelf aldrig varit längre på detta
håll än i Spättungen, hvarföre vi bortom denna gård flera
gånger fingo fråga oss fram, och, när ingen menniska var
att anträffa, gissa oss till rätta leden.

Ormhöjden hette ett af de ställen, vi härunder
besökte — en Ötreflig* rökstuga, men vackert omgifven af löfträd
och med utsigt Öfver den lilla sjön Rikkoinen. En
skinntorr käring kom oss der till mötes,’ och på gjord förfrågan,
huru vi härifrån skulle gå, för att komma rätt till Lek
vattnet, svarade hon fnurrigt, att vi kunde gå ”hvilken väg vi
ville.” Vi följde detta förträffliga råd och gingo vidare i
den . Ödsliga nejden.

Ett ymnigt regn hindrade oss emellertid att; komma
särdeles fort framåt, enär vi, för att undvika detta
opåkallade duschbad, esomoftast sökte skygd under de yfviga
granarne. ”Skogen är fattig mans tröja”, säger ordspråket; —
i dag blef den äfven fattig mans paraply.

Men vedermödan tog omsider -en ända. öfver de
steniga ovägsamma höjderna och genom de sanka dalgångar,
der vi på skröpliga kafvelbroar bokstafligen balancerade ess
fram, sågo vi slutligen från en bergshöjd en dal, vida
djupare än den vi hitintills genomvandrat, och å dess botten
en sjö och en större elf. En splitterny kyrka, reste sig vid
sjöns strand och talrika bostäder . lågo, tätt sammanträngda,
hela dalen utåt.

Men hvart man än såg var denna dal kringgärdad af
höga bergsbygder, k dessa syntes väl här och der .den
mörka barrskogen; men svedjeråg och gröna ängsmarker lyste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free