Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som presiderar över världens öden. De fysiskt
starkaste makterna hava för sig usurperat rättigheten
att leda världshändelserna: och var och en bland
dessa avhålles ej av rättvisa utan av svaghet från
att inkräkta världen. Jag vet likväl när endast
rättvisa skall bliva gällande i politiken. Det skall ske
— när icke längre finnes någon politik.»
I de orden ligger en äkta anarkistisk tankegång
av en icke-anarkist. Är i grekisk mening politik
läran om staten, så upphör politiken att finnas, när
i anarkistisk mening det icke längre finns någon
stat. I dialogen Nytt från en ny (anarkiskt
organiserad) värld låter därför även dess författare
William Morris representanten för det nya och fria
samhället svara på frågan vad slags politik som där
bedrives: »vår politik är mycket god, emedan vi —
icke ha någon».
Friedländer, förf. till Die vier Hauptrichtungen
der modernen socialen Bewegung, 1901, förmenar
att i Careys, Diihrings och Georges, men även i
Adam Smiths och Thomas Buckles arbeten finnas
anarkisternas »hållbara» grundåsikter i »för det
mesta även vida bättre form än i de egentligen s. k.
anarkistiska lärorna».
När prof. Fahlbeck recenserade en avhandling
om Quiding, betecknade han honom som
»full-blodsanarkist». Det kan i det stora hela icke heller
bestridas. Det finns hos honom många synpunkter
som sammanfalla med Godwins, Proudhons,
Baku-nins, Tolstojs, till och med Stirners (beträffande
straffet) om ock med olika motivering och utan att
han känt deras arbeten, liksom det finns olika moti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
