Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Forntidens, medeltidens och den nyare tidens anarkistiska rörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, varest aristokratin är aristokrat och varest
folket är det ännu mycket mera... Det är icke
så som Nietzsche förstått saken.»
Som syntes av aristokrati och demokrati bör
framgå, vill Faguet säga, en sociokrati som
varken är erövrarmakt, hegemoni eller arké (arki).
»Stryk ut orden aristokrati och demokrati. På
andra sidan om aristokrati och demokrati finns
en annan sak som är, om man vill, sociokrati.
Det finns folk, vilka ha en mycket stark social
instinkt. Hos dessa folk är individualismen mycket
svag; den individuella egoismen är mycket böjd
för att uppoffra sig; den är reducerad till ett
minimum; medborgaren älskar att göra stora ting
gemensamt, stora ting genom association. Dessa folk
praktisera sociokrati; de äga associationskänslan,
den sociala känslan med ett ord.
»Om eliten icke har framför allt till mål att tjäna
mängden, att göra den mer intelligent, mer vis, mer
sund och alldeles särskilt mer lycklig, så ser jag»,
förklarar Faguet så till sist, »just icke vad eliten
tjänar till och varifrån den skulle hämta sin rätt.» *)
Nietzsche hade, såsom han för övrigt själv sagt,
»på sitt sätt» sin moral och sin sociologi.
Med Georg Adler, såvitt vi veta den första
borgerliga vetenskapsman som av vetenskapligt intresse
ägnat anarkismen ett ingående sammanhängande
historiskt studium sedan äldsta tider, kunna vi
sammanfattande säga att anarkismen under här berörda
olika tidsskedena uppstått som konsekvens av
filosofisk och religiös spekulation, nämligen som
kon-’) Faguet, En lisant Nietzsche, 1903. s. 201-2,279, 351-53,356-7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
