Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyare och nyaste tidens utopiska
litteratur.
Bland mängden av samhällsutopier — Stamhammers stora
Bibliografi över socialismen och kommunismen upptar icke mindre
än ett 90-tal — kan här endast komma, ifråga arbeten av
anarkistiskt innehåll eller av större anarkistiska inslag.
Rabelais’ raffinerade lilla skiss ”Gör vad du vill” är redan i den
föregående texten omnämnd. Så också Quiding och Morris,
vilkas skildringssätt och bedömande av samhällsinstitutionerna äro
så nära besläktade att bådas utopier skulle kunna bära samma titel
som Morris använder på sin utopi ”Nytt från en ny värld”. Så
även Strindbergs ”De lycksaligas ö” (och dess omvandling i en
samhällsförtryckets olycksaliga ö), som Johan Landquist påstår i
sin essay över Rousseau i ”Essayer”, 1913, vara rousseauansk, ehuru
riktigast nog är quidingiansk. Rousseau har av några franska
författare, bl. a. Faguet, karaktäriserats som anarkist på grund
av hans skildring av naturtillståndet som ännu icke hade gjort
människorna fördärvade av vetenskapen och konsten och av dem
väckta vinningslystnaden. Men eljest var Rousseau vän av den
”folksuveräna” staten.
Bland franska skriftställare, kända från den stora franska
revolutionen, betraktas både Diderot och Sylvain Maréchal som
anarkister eller åtminstone som den moderna anarkismens föregångare.
Diderot skrev ett stort antal arbeten, samlade uppta de flera band.
Gärna citeras ett par verser ur en dikt Les Eleuthéromanes,
(av-grekiska eleuthéros som betyder en som tänker, talar och handlar
såsom det anstår en friboren man), av honom publicerad 1796,
nämligen
La nature n’a fait ni serviteur, ni maitre.
(Naturen har skapat varken dräng eller herre.)
samt
Je ne veux ni donner ni recevoir de lois.
(Jag vill varken ge, ej heller motta lagar).
Andra anarkistiskt betonade skrifter av honom äro
”Supplement till Bougainvilles resa”, 1798; en enligt Nettlau av
anarkistiska tankar genomträngd skrift som i utdrag upprepade gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
