Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fasa, gärningar, som han omöjligen kan begå, och denna
fasa är innerligt förbunden med hans tro på högre makter.
Låt vara, att han tänker sig det straffande lidandet i form av
yttre olycksslag, men säkert tänker han också på det psykiska
lidandet, på förlusten av den inre friden, och för en människa,
som mistat denna, framstår ju gärna varje olycka som ett
gudomligt straff. Han är ingen andlig övermänniska denne
Klearkos, endast en vanlig tapper grekisk äventyrare-soldat,
så mycket mer kan hans uppfattning anses som ett uttryck för
tidens kultur. Det är detta, som ger oss något att tänka på.
Det absoluta etiska "omöjligt", som Klearkos uttalar, finns
det också i vår tids ordbok? Ibland frestas man att betvivla
det. Finns det, så är det åtminstone ytterst svagt betonat. Ett
ihärdigt arbete pågår och har länge pågått att bryta det
urgamla sammanhanget mellan etik och religion, och en följd
se vi redan: det är oerhört svårt att vinna auktoritet åt etikens
enklaste och viktigaste bud. En stor del av vår tids
genomsnittsmänniskor tro ju varken på gudomliga straff eller på
ofrånkomliga samvetskval. När de icke dess mindre handla
sedligt, tycks det ibland bero på en i barndomsåren grundlagd
känsloriktning, som lever kvar, även när de auktoritativa
stöden fallit undan, ibland också på utvecklat sinne för hederns
fordringar. Men det moraliska lekmannaideal, som man kallar
heder, har aldrig haft allmänt mänsklig giltighet, det är olika
för olika raser och folk och olika för olika klasser inom
samma nation. I vår tid med dess skärpta klassmotsatser ser man
detta tydligare än någonsin. Vad den ena klassen fördömer
som vanhederligt, anser ofta den andra vara en
lämplighetsåtgärd, som med god rätt kan försvaras.
Vi få ju icke glömma, att det gives höga normer för
sedligt handlande, som grunda sig på en eller annan ideell
filosofisk världsåskådning. Men detta slag av moral kan äga
giltighet endast för ett fåtal själsaristokrater, över massorna kan
den icke på vår nuvarande bildningsståndpunkt tänkas få något
inflytande. Och dock är det med de mångas moral, som staten
har att räkna. Ingen sammanlevnad människor emellan kan ju
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
