Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största vikt, om det så bara är en knapp i en klänning eller
ett saltkorn i en maträtt, men det som rör andra och det som
rör samhället eller fäderneslandet, det har ingen betydelse —
det gör henne varken ledsen eller glad. En sådan människa
kan inte vara lycklig, om hon också förefaller så, ty
människan är skapad att känna och tänka med andra. Bli hennes
egna förhållanden sorgliga — och det måste ju alltid någon
gång ske — så är livet för henne utan intresse.
Den bildade däremot är inte fylld av alla obetydligheter,
som röra hennes eget lilla jag, hon har del i så mycket
större intressen, har därför så mycket fler glädjeämnen,
kan fröjda sig över upptäckter och framsteg, som vidga
våra kunskaper eller mildra eländet i världen, hon kan med
sympati leva med i andras — även okända människors —
öden. Den livligare medkänslan framkallar visserligen också
lidande, men sådana lidanden dra inte ned själen, som de
själviska göra. Det är inte bara de som fått högre undervisning,
som i denna mening äro bildade, det kan ofta män och
kvinnor ur folket vara. Men det vore illa, om studier inte bure
frukt i själsodling, man har rätt att fordra, att de skola
göra det.
I ungdomen är det själviska livet mer lockande än i
de mognare åren, å andra sidan äro idealen också mer
strålande. Därför blir det en strid, ett val, och det valet blir
oftast bestämmande för riktningen i en människas liv. Många
vilja skjuta upp valet, men ungdomen får inte tro och lita
på att förståndet kommer med åren. I viss mening kan det
vara sant — ungdom kan göra felsteg, dårskaper, som kunna
försonas, men sällan händer det, att den, som har genomlevat
sin ungdom med tilltäppta sinnen för allt det som är livets
verkliga härlighet, sedan i äldre år vaknar upp.
I våra dagar märka vi med oro, att många värden, som
äro oumbärliga för livets höghet och lycka, synas glida ifrån
oss. Vi tänka på det innerliga hemlivet, på hänsynsfullhet i
umgänget, på känsla för mänsklig värdighet, på uppskattning
av personligheten. Dessa värden få inte gå förlorade, utan
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
