Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anne kommer till korta i en hederssak.
De hade förtjusande roligt, och ingenting mera märkligt
inträffade förrän efter kvällsvarden, då de befunno sig ute i
familjen Barrys trädgård, litet trötta på alla lekar och mogna
för varje mera lockande form av odygd, som skulle kunna
yppa sig. Det dröjde ej länge, förrän man började »utmana»
varandra genom att slunga mot varandra förolämpningen »det
törs du inte».
Leken »töras» var högst modern just nu inom ett visst
kotteri av Avonleas skolungdom. Den hade börjat bland poj-
karna, men smittade snart flickorna, och alla de dumdristiga
ting, som gjordes i Avonlea den sommaren, därför att den
ene pojken påstod, att den andre inte »tordes», skulle fylla
en hel och på sitt sätt ganska lärorik bok.
Allra först sade Carrie Sloane, att Ruby Gillis inte tor-
des klättra upp till en viss grenklyka i den väldiga gamla
pilen utanför stora ingången. Vilket Ruby Gillis naturligtvis
gjorde, fastän hon var dödligt rädd, dels för de tjocka gröna
maskarna, som bodde i besagda träd, dels för att hon skulle
förtörna sin mamma genom att riva sönder sin nya musslins-
klänning. Men bedriften lyckades, och Carrie Sloanes näsa
blev betydligt förlängd.
Så sade Josie Pye, att Jone Andrews visst inte kunde
hoppa på vänstra benet runt omkring hela trädgärden utan
att stanna en enda gång eller sätta högra benet i marken.
Jane Andrews vågade med stort självförtroende försöket,
men gav tappt vid tredje hörnet och måste erkänna sin oför-
måga.
Som Josies skadegläde gav sig luft på ett enligt allas
uppfattning mindre taktfullt sätt, sade Anne Shirley, att hon
inte vågade gå utmed den släta övre kanten av det trästaket,
som omgav trädgården. Att gå på trästaket kan närmast jäm-
föras med att gå på lina och fordrar en större skicklighet och
balanseringsförmåga, än den tror, som aldrig inlåtit sig på
- 203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
