Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Bedyra icke, tala som en människa och
lemna alla konster! Är det sant? Inga verser
och tirader, det förbehåller jag mig.
Det är sant, sade hon och såg allvarsamt
på honom.
Intrycken störtade öfver honom, han kände
sig bedöfvad, och kunde icke ens senare redo-
göra för sig, hvilket af de många intrycken,
som var det första och starkaste. Han greps
” plötsligt af ett djupt medlidande och delta-
gande för den stackars flickan, som frusen,
våt och skälfvande stod framför honom, ett
medlidande som totalt bröt udden af hans hat,
hans egoism och vrede. Så betogs hans själ af
förskräckelse, förskräckelse för ansvaret, detta
ansvar som han skulle dela med henne! Det
var det bittraste af allt, det var mera, det var
förfärande, att år efter år, måhända ett helt
människolif måsta äga ett med henne gemen-
samt intresse. Och hans arbete sedan, huru
skulle det gå? Nu just nu, när han behöfde
ro och sinneslugn! Nu kom detta. Han sjönk
ned tillintetgjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
