Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adel. ätten Natt och Dag, N:o 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NATT OCH DAG.
Bengta Bosdotter; Lefde enka 1408 och gaf då
testamente till Linköpings domkyrka. Gift med
Riddaren Torkil Haraldsson (Green), till Boo och
Ringstadaholm, som lefde 1414. Båda begrofvos i
Wadstena kloster.
Canutus Boëtii; Var 1387 Kantor vid domkapitlet
i Linköping; Biskop derst. 1391 och tillika Svea
Rikes Råd; † 1436, S:t Gregorii dag eller den 12
Mars. Han var 1387 en af exekutorerna af Bo
Jonsson Grips testamente; reste, efter sitt utväljande till
Biskop, till Rom, der han 1392 blef af Påfven
Bonifacius IX i embetet stadfästad samt fick den
dyrköpta biskopskåpan; invigdes i samma embete 1393
i Wadstena af ärkebiskopen i Upsala, jemte
Biskoparne i Skara, Westerås och Wexiö; bevistade 1397
Konung Erics af Pomern kröning i Calmar och
underskref s. å. den 20 Juli Calmare union, men lade
sig sedermera, jemte andra herrar, mycket emot
bemälte Konungs olaga regemente, och har i sådant
ändamål underskrifvit många bref och författningar;
sökte på kyrkomötet i Basel att få sin företrädare,
Biskop Nicolaus, kanoniserad; grundade trenne chor
vid östra ändan af Linköpings domkyrka och
instiktade af biskopsbordets ränta, S:t Brigitta praebenda,
samt sökte på allt sätt bota den skada, som åskan
gjort på hans domkyrka, men beskylles för att hafva
förminskat dess inkomster genom pantsättning af
några biskopsstolens gårdar till sina bröder Bo och
Bengt, som af honom icke blefvo igenlösta; visade
sig mycket sorgfällig om Wadstena klosters välstånd;
var slutligen, i stöd af Påfvarne Bonifacii IX:s och
Innocentii VII:s bullor, mycket nitisk om Påfliga
hiearchiens bibehållande.
Bo Bosson.
Nils Bosson; Riddare. Se Tab. 12.
Måns Bosson.
Bengt Bosson; Var 1395 Riddare. — Gift med
Ragvild.
Tab. 12.
Nils Bosson (son af Bo Bosson, Tab. 11), till
Åkerö i Södermanland samt Lindholmen; Var 1396
Riddare. Han och hans sednare fru hemulade år
1422 till Upsala domkyrka Rangvasta gods;
funderade 1426 en praebenda under S:t Annae kapell i
nämnde domkyrka; instiktade slutligen 1430 i
Strengnäs ett erkedjeknedöme efter den första frun. — Gift
1:o med Ingeborg, † före 1422; dotter af Ragvald
Finvidsson, som i vapnet förde en sjuuddig stjerna:
— 2:o med Kjerstin Läma; dotter af Riddaren och
Svea Rikes Råd Ivar Gregersson, till Benhammar
och Arnöberg.
Barn:
1. Elin Niclissadotter; Ligger, jemte sin man,
begrafven vid sakristidörren i Engsö kyrka i
Westmanland. Gift med Riddaren och Svea Rikes Råd
Fader Ulfsson (Sparre, N:o 7), till Engsö, Hjulstad
och Nynäs, som lefde 1467.
1. Sigrid Niclissadotter; Lefde 1428.
Bo Niclisson, den Yngre; Riddare och Svea
Rikes Råd. Se Tab. 13.
Joen Niclisson; Lefde 1430.
Tab. 13.
Bo Niclisson, den Yngre (son af Nils Bosson, Tab.
12), till Åkerö; à Vapn; Var 1434 Häradshöfding i
Waxala, 1459 Riddare och Svea Rikes Råd samt
Under-Lagman i Östergöthland, och 1461 Konungens
Fogat öfver Widbo härad och Rumbleborgs län. —
Gift 1:o med Ingeborg (Svarte Skåning); dotter af
Ståthållaren på Örebro slott Svarte Jenis Niclisson
Skåning: — 2:o med Märta von Bergen, i hennes 1:a
gifte och som 1450 gaf for sin son Bo själagift till
Upsala domkyrka och lefde ännu 1452; dotter af
Lydeke von Bergen, till Wänagarn, med Carin,
Ingemar Joansson (Wases) till Bottna dotter, samt
omgift med Riddaren, Riks-Rådet och Riksföreståndaren
Bengt eller Benedict Jönisson (Oxenstjerna, N:o 1),
till Sahlestad, i hans 2:a gifte.
Söner:
1. Thuro Bosson, Svart kallad; Var 1478 Riddare.
2. Bo Bosson; Väpnare; Lagman i Norra
Finland 1436; Ligger begrafven i Upsala domkyrka.
Tab. 14.
Sten Bosson (son af Bo Bosson, Tab. 11), till
Göksholm samt Rinkestaholm i Östra Eneby socken
och Östergöthland; Var 1371 Väpnare och Svea
Rikes Råd och 1386 Fogat i Södermanland; Kallas
1388 Riddare; Lagman i Nerike och Riks-Marsk
1390; Var 1405 Konungens Domhafvande i
Österlanden (Finland); Lefde ännn 1406, men var 1411 †.
Han nämnes 1384 ibland exekutorerna af Bo
Jonsson Grips testamente; gaf 1386 Hasslö, en attung
utgjord i Wallerstada socken och Östergöthland, till
Wadstena kloster för sin, sin husfrus, sina föräldrars
och Carl Krakos själar; var slutligen Palmsöndagen
1388 ibland de Svenska Herrar och Män, som
antogo Drottning Margarethas skriftliga försäkran, när
hon först blef kallad till regementet i Sverige. —
Gift med Ingeborg (Örnefot); dotter af Riddaren,
Riks-Rådet och Höfvidsmannen i Östergöthland Eric
Carlsson, till Broby, med Märta Thuresdotter (Bjelke,
N:o 8).
Barn:
Carl Stensson. Gaf 1420 sin farbroder Nils
Bosson en obligation under sin broder Bengt Stenssons
försegling.
Brigitta Stensdotter,
Bo Stensson; Riddare och Svea Rikes Råd. Se
Tab. 15.
Bengt Stensson; Riddare och Svea Rikes Råd.
Se Tab. 16.
Knut Stensson; Lefde 1434. Han blef blind, samt
utbad sig af sina brodersöner Nils Sture och Måns
Bengtsson, att de skulle unna hans hustru godsen
efter honom, hvilket och skedde, men efter hennes
död ärfdes godsen af hennes arfvingar, hvilket
klandrades af Bo och Bengt Stenssons arfvingar; hade
slutligen med sin fru tvänne söner, som dogo före
fadern och icke ens äro kända till namnen. — Gift
med Carin Sonadotter i Svedetompta, som sedan fick
Sten Pedersson.
Märta Stensdotter; Begrafven i Wadstena kloster.
Gift med Otto.
Carin Stensdotter, † 1433. Gift 1417 med
Konung Erics och dess Rikes Rådgifvare och Man i
Sverige samt Lagmannen i Östergöthland Magnus
Ericsson Knape (Örnefot) till Konungssund, à Vapn,
som lefde 1425.
Birgerus Stenonis; Var 1434 Erkedjekne i Strengnäs.
Niclis Stensson, till Göksholm; à Vapn 1431;
Var 1434 Svea Rikes Råd; Fogat på Stäkeborg 1436;
Riks-Marsk 1439; Höfvidsman på Elfsborg; † af
pesten s. å. i Norrköping. Han höll först parti emot
Konung Eric af Pomern, men gick sedan öfver till
honom; satte sig slutligen upp emot sin svåger,
dåvarande Marsken Carl Knutsson Bonde, och begick
åtskilliga våldsamheter, hvarföre han blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
