Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Digerdöden i fiskvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knepet att låta varan frysa och sedan sälja den som
’frusen saltsjöfisk’. Nu äro de på nåd och onåd
överlämnade åt fiskbollsfabriken, vilket helt naturligt ökar deras
veklagan».
Saken kom i tidningarna — ja, d. v. s. att fisken
dött, men inte att fiskebollsfabriken uppträtt som de
fattiga fiskrarnes räddare. Det befanns att värdet av den
självdöda fisken uppgick till ett par tusen kronor. Ett
par av bladen krävde undersökning av förhållandena, och
hälsovårdsnämnden vart tvungen att förrätta en sådan.
En filosofie doktor, kemist, förrättade undersökningen.
Flere kloaker mynnade ut i Fiskarhamnen. Vattnet där
var alltså giftigt och den där sumpade fisken »synnerligen
olämplig till människoföda». Fisk, som fångats i älvar
och sjöar, där fabriker utspydde sitt giftiga avfall, kunde,
sade den undersökande auktoriteten, vara ohälsosam nog,
men den vore i alla fall betydligt oskadlig jämförd med
denna kloakförpestade vara.
Det blev ett förfärligt rev efter den fisk, som livhanken
hängde kvar i så mycket, att den genom flämtande gav
vid handen, att kloakflödet ännu ej hunnit göra samma
verkan på den som på de redan avlidna olyckskamraterna.
Tidningarna skrevo ett par, tre dagar vredgade
artiklar om saken. Men så förföll den i glömska. Och
fisken från kloaksumpen åts med god smak såväl av
rikt folk som fattigt. På det området var demokratien
fullständig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
