Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XII. Ett bordstal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII.
ETT BORDSTAL.
»Direktör» Boman har middag för Peterzohn, och även
Johan Larsson har blivit inbjuden.
Under middagen förekomma många tal. Johan
Larsson hör intresserat på, och ibland känner han en
känslokåre krypa utefter ryggraden.
Då middagen slutat frampå småtimmarne, har han ett
livligt behov av luft och följer därför Peterzohn till porten.
»Du vet att jag inte är förtjust i detta Stockholm,
som jag snart skall lämna. Men det gläder mig dock att
jag fick vara med på middagen idag, emedan den bjöd på
vad din middag saknade: bordstal. Det var ett nöje att
åhöra så väl formade tal, men framför allt den varma
vänskap, som röjde sig i dem. Ni sakna mycket, som jag
finner oumbärligt för en människovärdig tillvaro, men en
ersättning därför ha ni då i de känslor ni hysa för dem ni
umgås med».
Peterzohn tog stöd mot porten för att riktigt kunna räta
på sig. Och så sade han:
»Du är sublim i din bondska naivitet, Johan Larsson.
Vem fadren tror du menar det han säger i ett bordstal?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:36:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ansprak/0037.html
