Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XXII. Hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXII.
HEM.
Det var på morgonen vid tåget. Johan Larsson och
Bärge skulle resa. De hade sällskap ett stycke till vägs,
och Johan Larsson tyckte, att då de i alla fall båda skulle
passera den järnvägsstation, som låg närmast hans hem,
kunde Bärge gärna följa med till detta på några dagar.
Bärge, som lärt sig hjärtligt tycka om Johan Larsson,
hade icke sagt nej till hans inbjudning.
Peterzohn kom ner till tåget i sista stund. Han såg
trött och modfälld ut.
»Egentligen är du avundsvärd, Johan Larsson, som
får fara hem till socknen. Jag skulle önska, att jag kunde
det, jag också. . . .»
»Vad är det som hindrar? Den gård, vartill dina
föräldrars torp hörde, är till salu, och du har råd både att
köpa den och att bygga dig en furstlig bostad på den».
»Jag fick i går kväll läkarens utslag: det är av
arsenikförgiftning jag lider. Undersökningar skola företagas och
det är troligt, att både målning och korkmattor i min
nya våning äro starkt arsenikhaltiga. Det är
genomelegant; allt vad jag kan få för pengar har jag lagt mig
till med. Och ändå har jag det som jag har det. Jag
är vildfågeln, som sattes i en gyllene bur».
»Nu talar du som en landets son!» utbrast Johan
Larsson med ett vackert leende över sitt intelligenta ansikte.
»Nu kan jag hälsa dem där hemma från dig».
Tåget sattes i gång.
»Fråga för ro skull vad de vilja ha för gården och
skriv till mig om det», ropade Peterzohn efter Johan
Larsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:36:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ansprak/0083.html
