- Project Runeberg -  Antiqvarisk och arkitektonisk resa /
76

(1839) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämnde ihåligheter endast ha omkring 1 fot i djup och
tvärmått; men andra ha likväl mångdubbelt större
rymdförhållanden. En mängd dylika näturbildningar finnes både
i denna och andra skärgårdar, stundom under hafsytan,
stundom på ganska höga klippafsatser. De förekomma
jemväl långt ifrån kusterna, äfven på oåtkomliga branfer,
ja flerestädes i bergsströmmar. De äro ej sällan alldeles
runda kring sidorna och i bottnen, men merendels något
oregelbundna och alltid så belägna, att stenar kunnat
deri från högre branter nedrasa och vatlensvallet med full
kraft göra verkan derå. Meranämnde naturbildningar, som
vid Bohuslänska kusterna kallas bergkittlar, men upp i
bygderna jättegrytor, ha af fornforskare, som icke känt
deras mängd och skiljaktiga lägen, tagits för
mennisko-verk. Det är likväl klart, alt folkslag, som förstått att
göra dylika urhålkningar, velat bättre använda sin
arbetskraft, sin kunskap. Att man någongång i bergkittlar
eller jättegrytor nedlagt brända ben, att man deri
offrat, att man i sådana på Libanon bakat bröd, såsom J.
Berggren berättar l6), eller att man deri barkat läder,
såsom jag sett i Bohuslän, bevisar intet för deras
tillkomst genom menniskohänder. En af vår tids
fornforskare säger likväl: ”Det är en stor fäkunnighet, att med
Dalin tro jättegrytorna vara alster af naturen, då man nu
mera aldrig finner ett sådant naturens spel; ty vid livad
tid och hvarföre skulle det hafva upphört” 173? Sällan
dömmer en vetenskapsman med sådan dristighet öfver
outredda förhållanden! Alt de skulle blifvit uthuggne för
samlande af regnvatten, såsom en annan fornforskare
förmodar, är en förslagsmening, som ej tarfvar någon ve-

Allmänna Journalen är i82i N. 59.

P. Thams Göthiska Monum. s. l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/antarkresa/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free