- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tionde delen /
181

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATS 10: 1 RUNVERSER. 181

Öfversättning: Gudbern och Oddi de reste denna sten
efter Gudmarr sin fader. Han stod manligt i stammen
på skeppet, ligger nu vesterut i Valland jordad.

Den sista meningen är i metrisk form:

Stod drœngila D 2 el. D 4

i staf(n) skipi C 3

lig (JR v estaria C 1 [D 1, utv. se not 2.]

i Våla rádi C 2 (Bugge).

Prof. Bugge anmärker till denna inskrift: »Snarere
stafi end staf B. (den rette Streg hörer neppe til
Slynge-ornamentet).

stod drengila i stafn skipi. Jævnför stånda upp i
stafni i et Vers i Egils saga Kap. 40.

liku oversættes af Liljegren, Hun-Lära S. 111
feil-agtig ved »lågo». Jeg tror, at likft er feillæst for likA,
ligga. Dette giver en god Modsætning til stod. Jfr likfi
D. 8vo Nr 46.

UggR vestarla D 1.

Den hermed ved Allitteration forbundne Verslinje
maa være skreven ved de hidtil ulæste Lönruner. Disse

kunna återgifvas i val-trœdi ’i dödsåkern, på valplatsen’, till fsv. trœpi
1trädesjord\ jfr isl. trçå f. ’a piece of fallow land, where cattle are
kept grazing’, poetiskt ’land’ (se Egilsson, Lex. poet.) Kunde tréöi
också tänkas brukadt i denna senare betydelse, skulle prof. Bugges
tolkning ’i Valland’ äfven förlika sig med denna nya läsning. Hvilka
utsigter till tydning, som kunna yppa sig genom att gifva
qvistrunan andra möjliga ljudvärden, torde vara ändamålslöst att söka
utgrunda, då uppfattningen af qvistrunan ingalunda är den enda punkt
i prof. Bugges tolkning, som kan angripas. De staflösa runorna
uppfattar prof. Bugge, runan 4 som I, runan 6 som r, men lika väl
synas dessa kunna uppfattas den förra som den staflösa formen af fi,
den senare som b. Kommer dertill sannolikheten af att teckningen i
B. ej är tillförlitlig, blifva möjligheterna till tydning så många, att
bemödandet att träffa den riktiga tydningen är alldeles fruktlöst och
prof. Bugge säger sig ej heller lita det ringaste på riktigheten af sin
tydning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/10/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free