Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN SÖDERBERG. ATS 1
med de dittills gängse benämningarna ormslingor,
ormfigurer, och i stället infört benämningarna djurtyper,
djur-ornament, i det han framhåller, att de förekommande
djurbilderna icke äro ormar, utan djur, som genom att
ega lemmar och genom andra detaljer visa sig vara
fyr-fotadjur eller hafva fyrfotadjur till urtyper. Genom denna
iakttagelse har Hildebrand bragt undersökningen in på
det rätta spåret.
Hildebrands åsigt om en härstamning från romerska
lejonfigurer adopterades af en annan nordisk forskare,
professor L. Dietrichson, som till och med uttrycker sig på
ett sätt som om hans mening vore, att den germanska
djurornamentiken i sin helhet uppstått genom barbarisering
af det nämnda grundmotivetl. Denna mening synes äfven
Hildebrand senare omfattat. I sin bok The Industrial
Arts of Scandinavia (London 1883) meddelar han sidd.
50 f. samma serie afbildningar som i den förutnämnda
afhandlingen samt yttrar här med bestämdhet, att de
anförda djurfigurerna utvecklat sig från en ursprunglig
lejontyp; och inga djurbilder nämnas, som skulle haft
något annat ursprung.
Åsigten att foikvandringstidens germanska
djurornamentik utvecklat sig sjelfständigt uttalades redan på
femtiotalet af Lindenschmit och har sedan omfattats af flere
forskare. Men det är först af en nordisk författare, dr
Sophus Müller, som denna åsigt blifvit utförligt motiverad.
I sin med rätta högt skattade afhandling
Dyreornamentiken i Norden’2’ egnar han ett långt kapitel enkom åt
folkvandringstidens ornamentik. Dr Müller sluter sig delvis
till Hildebrands resultat, i det han förkastar de
traditio-nela termerna »ormslingor», »drakslingor» och i stället
1 Den norske Trœskiœrerkunst. Christiania 1878. Sid. 14 f.
2 Tryckt i Aarböger for nordisk Oldkyndighed 1880 sidd.
185—405, men äfven utgifven särskildt. I det följande citera vi efter
separataftryeket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
