Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
àlTS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 71
änderliga månen fått i uppdrag att upplysa det nattliga
mörkret med sin »bleka strålglans1». Herren befalde, heter
det vidare, de vinduppsvälda skyarne att utspy svala
regnstormar öfver jordens anlete2. Liksom i den
angelsaksiska skriften djuren på marken, såväl som foglarne i
luften, på grund af en bestämd ordning äro hvad de äro,
så säges (s. 30) hvalfisken (jiskreki) hafva sitt pligtenliga
embete (skyldar embœtti). I samma skrift talas det äfven
på personifierande sätt om isbergets (jökelns) anlete och
hufvud (s. 49).
Uti den efterliknande och öfversatta literaturen
förekommer naturpersonifikationen ej sällan8. Man försvarade
sig med konung Davids exempel, såsom författaren till
Merlinus Spa (Gunnlaugr munkr Leifsson † 1218 el. 1219,
se þorláksson s. 151) gjorde, då han erinrade om, huru
David låter fjällen fröjda sig, floderna klappa i händerna
och dalarne sjunga lofsånger till Herrens ära (Merlinus
spá II strof 99, Annaler for nordisk Oldkyndighet 1849).
Hela skapelsen tänktes lofprisa Gud och Kristus. Det
hette, att alla grundämnena buro vittnesbörd, att
frälsaren kommit4. I den berömda Mariadikten Lilja,
författad af Eysteinn Asgrimsson, som lefde vid midten
af det 14:de århundradet, säges det ganska målande
om naturens undran vid Kristi mandomsanammelse, då
»luftrymden fyldes med ljus»5, »att böljorna häpnande
stodo på hafsbottnen6. Man erinrar sig Tegnérs: »Hafvet
1 Med bleikum sk im a s. 137.
2 Baud vindprotnum skyj um upp at spy ja svçlum regnélum yfir
andlit jardar.
3 Se om personifikationen i kristen literatur och konst Pipers
arbete Die Mythologie der christlichen Kunst II.
* Aliar hçfoöskepnor vöttoöo komet hafa scapera sinn. St. Horn. s. 58.
5 Loptin qll af ljösi fyllast.
6 Legir á grundu stööu ok undras†, str. 31 i Wiséns upplaga.
Str. 61 säges mörkret förundra sig; här åsyftas >>mörkrets makter»«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
