Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: I
»
himlens fagra ädelsten» (fagrgim)1. I angelsaksisk
diktning kallas solen äfven himlaeld, en jämförelse, som också
finnes på nordiskt område. Så t. ex. kallar Einarr
Skiila-son dagens ljus »verldsbyggnadens höga, sväfvande låga»2;
i en senare dikt benämnes solen med en mindre
tilltalande bild »verldens tjärfackla»3. Här finna vi en gammal
parallel till kultorismens språkbruk i renässanstiden: bland
exempel, som Scherer4 anför från tysk diktning, märkes
just »die güldene Himmelskerze». I angelsaksiska källor
påträffas t. ex. woruldcandel.
Himlarnes öga (sjáldr himna) är en bild, som först
sent användes5.
Soluppgången och dagens inbrott skildras i prosaiska
framställningar mycket knapphändigt, men ej utan en viss
stämning. »Det börjar lysa af dagen»6, »solen rinner upp»7,
»solen rödfärgar fjällen»8, se der uttryck, som bekräfta
detta. Vidare, dagen var i sin »knoppning»9. Osäker, men
sinnrik är Lünings förmodan10, att ordet dagsbrün, som
1 Egilsson öfversätter gim med »ignis».
2 Här va†rlogi heimskála, Skáldskaparmål kap. 26; jfr flytileygr
hridtjalds, Harmsöl str. 28.
3 Heimsiyrvi, Leiöarvisa str. 14.
4 Deutsche Literaturgeschichte s. 357. Tegnér kallar månen
»nattens lykta».
0 Ami Jonssons Guömundardrápa str. 16. Se Egilssons lexicon
under sjáldr.
6 Tok på at lysa af degi, Harald gilles Saga kap. 18.
7 Söl renn upp. se Vigfüssons Ordbok.
8 Um myr gininn sem sol ryor fjoll^ Fornmanna Sçgur XI s. 438;
jfr söl raud, Biskupa Sçgur II s. 47.
9 Brum lysingarbmar, Hkr. Saga Haralds haröráöa kap. 66;
brum betyder egentligen knopp. Jfr »österns rosor knoppas» (Tegnér).
10 Anf. arb. s. 39. Osäkerheten beror derpå, att ordet brynes
ursprungliga betydelse ej är känd, se Kluge; jfr uttrycken skogens
bryn, himlens bryn. Märk »morgonrodnadens ögonbryn» i Jobs bok,
»des Tages Strahlenwimper» hos Emanuel Geibel. Uti fornfransk
diktning talas om dagens öga (par matinet al oel del jör, Kuttners
anf. arb. s. 10). Jfr »dagen ögat slår upp», Snoilsky, Hvita frun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
