- Project Runeberg -  Antiqvarisk/Antikvarisk tidskrift för Sverige / Tolfte delen /
144

(1864-1924)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

THEODOR HJELMQVIST. ATS 12: 1

förbannelsen i Eddasångerna: »må korparne sönderslita
ditt hjerta»1, »korparne skola utslita dina ögon i den höga
galgen2.

Kråkan var en olycksbådande fogel (se Saga Olafs
kyrra kap. 10); Havamal uppmanar att ej tro galande
kråka (str. 85), Äfven tranan troddes sia om ofärd3.

Innan jag lemnar foglarne, påminner jag om den
stora betydelse de ega i drömsägnerna. I Atlamál (str. 19)
omtalas en örn, som i drömmen visat sig och bådat olycka;
i Guörünarkviöa II (str. 41) omtalas falkar, som bortflyga
och förkunna Atles söners död; dröm om foglars död siar
om stort manfall (þiöreks Saga s. 310).^ En annan dröm
omtalas i Heimskringla (Saga Haralds haröráöa kap. 83);
der berättas att en man på Harald hårdrådes skepp tyckte
sig i drömmen se en mängd örnar och korpar sitta på
skeppsstäfvarne. De varslade om det stundande stora
nederlaget.

I mythologien omtalas, som bekant, en mängd djur
med och utan symbolisk betydelse. I det följande
behandlar jag blott de skildringar, som höra till den
poetiska naturbeskrifningen.

I det föregående har talats om det förtroliga
förhållande, som enligt sagornas vittnesbörd eger rum mellan
Nordborna och husdjuren. Vi finna hos skalderna äfven
framstäld djurets, särskildt hundens och hästens
tillgifvenhet mot sin herre. Hundar fägna heter det i
Fjylsvinns-mál (str. 44) för att beteckna deras välkomsthelsning.
Lüning (anf. arb. s. 214) påpekar öfverensstämmelsen med
Homerus härutinnan, liksom Grimnismals berättelse om
hundarne, som ej skälla på Oden, påminner om ett
ställe hos samme grekiske skald. Fjçlsvinnsmál vet äfven

1 pit skyll hjärta hr af nar slita, Guörünarkviöa II str. 8.

2 Ur af nar skulu pêr á ham galga slita sjonir or, Fjçlsvinnsmái
str. 45.

3 Try Ui œ trqmi hvçt, Hamdismál str. 19.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:43:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/antiqtid/12/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free