Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkomålningar i Uppland från medeltidens slut. ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
OTTO SYLWAN.
ATS 14: I
kunde fru Brita haft t. ex. år 1452, då hon för
lands-förrädisk brefväxling hade blifvit dömd att brännas, men
fått nåd», yttrar Hildebrand. Skulle den på andra sidan
knäböjande kvinnan vara Birgitta Styke, så borde ju ock
målningarna ha tillkommit före hennes död, hvilken
inträffade år 1453.
Om ornamenten yttrar Hildebrand blott att de äro
utförda med smak, och själf har jag tyvärr icke varit i
tillfälle att se kyrkan, men att döma efter fotografier och
afbildningar1 finnas i mellersta hvalfvet brungröna slingor,
som visserligen erinra om Kumla-gruppens bladmotiv, men
dock ej fullständigt öfverensstämma därmed; bladen tyckas
vara mycket gröfre till sin form, och slingorna fylla, som af
bilderna framgår, bottnen kring figurerna, hvilken i
Kumla-gruppen alltid är strödd med rosetter. I östra hvalfvet
äro slingorna af annan art, dels jämntjocka, dels liknande
dem vi kallat rankmotiv, och det torde kansl^ ej vara
så alldeles säkert att dessa båda nu omtalta hvalf målats
på samma gång, ty äfven strängarnes ornament är olika,
i östra hvalfvet virade band och blad, i mellersta slingor
med rosetter. Vi skulle sålunda kunna föranledas antaga,
att Osmo-målningarna förskrifva sig från icke tre, utan
fyra olika perioder2.
Så mycket torde i alla händelser vara säkert, att de
nu omtalta målningarna i östra och mellersta hvalfven
äro något äldre än Kumla-gruppen, till hvilken Ösmos
västra hvalf hör, och under hvilken det därför ock skall
omtalas.
1 Flera sådana från mellersta hvalfvet finnas i Illustrerad
Sveriges Historia II: 298 — 310. Sammastädes s. 205 äfven en bild (S:t
Göran) af väggmålningarna, som där föras till år 1434.
2 Stöd härför kan man kanske finna i den omständigheten att
treenigheten afbildats i mellersta hvalfvet, ej i det östra, såsom
säkerligen skett om detta ej redan varit upptaget af de äldre bilderna till
Marias förhärligande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
