Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornlemningar i Norrland: - 1. Öfversigt af Ångermanlands fasta fornlemningar. Af Karl Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva på sig burit en byggnad af trä, som blifvit
nedbränd — hvarom kol och brända spånor bland bitar af
tegel bära vittne —; i hela Ångermanland finnas inga
andra gamla vallar och intet annat ställe, som kan göra
anspråk på att hafva varit Styresholmen; — ty anser
jag fulla skäl finnas att hit förlägga nämnda fäste.
Vid redogörelsen för landets kyrkor må först
nämnas något om spår af kyrkobyggnader, som numera icke
finnas. Sådana lemningar förekomma å Skallörn i Ultra
(Grundsunda), Gammelgården å Neder-ön (Arnäs),
Brådum i Österstrinne (Multrå). Å Skallörn visar sig vid
vägen öfver Kyrko-edet, ofvan Kyrkesviken, stenfot till
en byggnad, 29 fot lång, 23 fot bred, förutom ett
utsprång å östra sidan, 7 fot långt, 16 fot bredt. — Å
Gammelgården, en kulle vid Öfjärden, finnes invid
några ättehögar spår af en grundval till en träbyggnad.
65 fot lång och 24 fot bred. Vid dess sydöstra sida
var vid undersökningen en liten kulle, i hvilken fanns
multnadt trä och bitar af tegel. — Öfver den slätt,
som kallas Brådum(s utjord), höjer sig en stenig backe,
som bär lemningar af en stenfot. Tyvärr har denna
»Brådums-kyrkas» sten varit så vacker, att helt litet är
lemnadt qvar, dock tyckes grundvalen hafva varit 72
fot lång och 36 fot bred. Brådum synes i gamla tider
hafva varit väl odladt. Om alla dessa ställen finnas
traditioner gängse, att de varit kyrkoplatser.
Landskapets nu varande kyrkor skulle man kunna
indela i nyare och äldre. Om de förra, såsom icke hit
hörande, kan vara nog att nämna det de äro uppförda
efter medlet af 1700-talet. Tiden, då de äldre
byggdes, är okänd, men säges, utan något bevis, vara tolfte
och trettonde seklen.
Af dessa gamla kyrkor qvarstå 20, hvilka alla så
nära öfverensstämma med hvarandra, att det är endast
storleken, förhållandet mellan längd och bredd och hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
