Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska medeltidens konsthistoria. Af Hans Hildebrand (med 29 träsnitt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
* Tegelsmora. Målningarne äro aftecknade i hr
Mandelgrens Monuments scandinaves. Att döma efter hans
teckningar, hafva de icke obetydlig likhet med
mäl-ningarne i Edebo. Bland helgonbilder kunna nämnas
S:t Helena (kejsarinnan) med korset, S. Antonius med
sitt T på kappan och grisen, S:t Katarina af Sverige
och S:ta Birgitta i Vadstena-nunnornas drägt; Birgitta
har boken, Katarina liljan, en lågande lampa och
hin-den. Märklig är fig. 3 å pl. XXXVI. En engel med
spjut, blåsande i ett horn, synes jaga med hundar, af
hvilka en biter i bakbenet en enhörning, hvilken tager sin
tillflygt till jungfru Maria1), som sitter med en rosbukett
bakom sig inom en inhägnad (hortus conclusus, Höga
visan 4: 12). De andra hundarne förfölja en räf och en
hare2).
Tensta. I choret fans inskriften: anno domini m° c°
ch xx xv ij° pictus er at corus iste in honorem ihu æpi et eius
gloriose matris marié per manus Johannis Bosenrodh, ipso
auxiliante qui fecit munduin ex nichilo. Vid sakristiedörren
var målad en väpnad riddare, hållande ett
Oxenstiernavapen; framför S:t Petrus, S:t Barbara, S:t Margareta
och den 17 Maj 1310 är skyldig erkebiskopen 3 mark silfver (— 13* mark
penningar, Diplom. Suecan. N:o 1667). Rhyzelius vill hafva kalkens
gifvare att vara den Petrus, som sedan blef biskop i Vesterås och dog
år 1299, men kalkens stil är icke så gammal, att den går upp till tiden
före Peters episkopat. Rhyzelius har för öfrigt icke styrkt sin åsigt med
bevis. Såmö finnes ännu i Söderby socken.
1) Enligt legenden är enhörningen ett skyggt djur i öknen, nästan
omöjligt att fånga. När han förföljes af jägare, tager han gerna sin
tillflygt till en ren jungfru, i hvars sköte han lägger sitt hufvud; endast
då kan han fångas. Innocentius III säger derföre på ett ställe: capiatur
in amplexu Virginis etiam unicornis. Enhörningen vid jungfruns knä
betecknar således hennes renhet. När denna bild förekommer, är det
vanligen en engel (Gabriel), som jagar med tre hundar. Jfr Kreuser, Wiederum
christlicher Kirchenbau, I, s. 333. I Tegelsmora målningen äro
hundarne också tre.
2) Förekommer haren här allenast af en tillfällighet, eller är det
någon symbolisk betydelse, som förklarar hans uppträdande här och i
Titians La vierge au lapin?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
