Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
I. BONING.
ATS 2i:i
Ett liknande förhållande träffa vi även i mellersta
Europa, emedan folken i vissa trakter där genom handeln
tidigt kommo i beröring med Medelhavsländerna.*
Detta gäller bland annat om trakterna kring Berlin
och Halle, genom vilka bärnstenshandeln gick.
Vid Buch nära Berlin har man funnit lämningar av
byggnader, som förskriva sig från en sen del av
bronsåldern, således senast från början av det sista förkristna
årtusendet. Talrika stolp-hål visa, att grundplanen varit
fyrsidig, ehuru icke fullt regelmässig; alla hörnen äro
nämligen icke rätvinkliga {fig. 154). 2
Och vid Lissdorf i kretsen Naumburg, söder om Halle>
har man funnit lämningar av fyrsidiga byggnader från
den yngre stenåldern.3
Huruvida de fyrsidiga boningshus (fig. 155), som mot
stenålderns slut funnos vid Grossgartach, trakten av
Heilbronn, således i Neckar-dalen, äro att tillskriva ett
inflytande från det östra Medelhavsområdet, eller från det
närliggande pålbyggnadsområdet, torde vara svårt att nu
avgöra.4 Att dessa stenåldersbyggnaders fyrsidighet verk-
1 Montelius, Handeln i forna dagar, med särskildt afseende på
Skandinavien och tiden efter Kristi föd. i Nordisk Tidskrift, 1908, sid.
295 och 383.
2 A. Kiekebusch, Die Ausgrabung eines bronzezeitlichen Dorfes
bel Buch in der Nähe von Berlin, i Prähistorische Zeitschrift, 1910,
sid. 384. *Sämtliche Hauser zeigen viereckigen Grundriss; selten
aber stossen die Wände in genau reehten Winkeln auf einander».
Husets form kan uppvisas »durch Pfostenreihen, dureh die dunklen
Balkenspuren und durch die Lagerung der Lehnibewurfstticke in
Reihen».
3 Liksom på andra ställen fann man vid Lissdorf oregelbundna
gropar, innehållande bitar av stenålderslerkärl m. m. Men omkring
dem visade sig »ein rechteckiger Rahmen von Pfostenlöchern, so dasa
der eigentliche Grundriss des Hauses ebenso wie in Gross-Gartacb
rechteckig ist». Schuchhardt, i Zeitschr. fur Ethnologie, 1911, sid. 998.
4 A Schliz, Das steinzeitliche Dorf Grossgartach (Stuttgart, 1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
