Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTS 21:
DEN GERMANSKA STJARNORNAMENTIKEN.
för blotta ögat — alltså bildande ett slags gitter.l Fig. 1 x-y
återgiver de gitterliknande mönstren i någon förstoring. I
samma manér äro Ti ven uddarna till stjärnan fig. 1 g utförda.
De för kantdekorationen avsedda ornamentsmotiven
hava i motsats mot stjärnornamenten lättare att anpassa
sig efter den germanska smaken, och de fortleva därför
en längre tid. Orneringen med koncentriska halvcirklar
förekommer ännu långt in på 500-talet? och gitterorne-
Fig. 2. Br. V2
Vimosse, Fyen.
Fig. 3. Br. 1/3
Vimosse, Fven.
ringen når kanske sin största utveckling under 600-talet.
Under 700-talet synes emellertid även denna sista rest
från stjärnornamentikens tid hava gått ur bruk.2
1 Det tyska »Gitter» betyder galler. På svenska har beteckningen
gitter fått användning inom fysiken (»spektralfilter») samt inom den
kemigrafiska industrien. I båda dessa fall hänför sig beteckningen till
en samling ytterst tätt liggande linjer eller trådar, endera
parallell-dragna eller bildande ett nätverk.
2 Under vikingatiden saknas gitterornering helt och hållet.
Däremot uppträder nu en ornering av instämplade trekanter av följande
utseende: ^ A, A Å Möjligen (?) kan denna ornering delvis ledas
tillbaka till 400-talets senare del (jfr fig. 35).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
