Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den helige Eskils biskopsdöme av Sune Lindqvist - I. Eskils kyrka och yngre byggnader å samma plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 2 2: 1 DEN HELIGE ESKILS BISKOPSDOME. 5
biskop W. (Vilhelm) i Strängnäs, ortens stiftschef (loci
dioecesanus), med hans domkapitels instämmande. Och
denna överlåtelse hade bekräftats av ärkebiskop S. (Stefan)
i Uppsala i samförstånd med konung K. (Knut Eriksson)
och jarl B. (Birger Brosa, nobilis vir B. Dux Sveciæ), »som
säges hava patronatsrätten till denna kyrka».
Med hänsyn till tiden för de uppräknade personernas
verksamhet under angivna titlar kunna johanniterna sägas
hava slagit sig ned på platsen redan före år 1185.1 Att
munkar redan dessförinnan funnits på platsen, antyda
äldre författare. Messenius uppger, att johanniterna
kommit till orten först år 1255.2 Han anföres också som
sagesman för ett’ meddelande om, att före dem
kluniacen-sermunkar bott där, och att dessa ditkommit redan samtidigt
med Eskil omkring år 1060.3 Olof von Dalin låter
bern-hardinermunkar komma dit i konung Stenkils tid år 1060.4
Den nyss anförda överlåtelsen synes bl. a. hava
inneburit, att den förutvarande sockenkyrkan blev gemensam
gudstjänstlokal för johanniterbröderna och
sockenmenigheten. Med särskild tydlighet framgår detta av prästen
Michaels testamente av år 1318, där han vidtager
dispositioner till bl. a. sin sockenkyrka i Eskilstuna, ^vid vilken
han önskar få sin kropp jordad», och till bröderna i
Eskilstuna, ^hos vilka han väljer sin grav».5
1 Det anförda påvebrevet är avtryckt i DS, nr 839. Beträffande
dess tolkning hänvisas till E. M. Fant (C. Strandberg), Autiquitates
Eskilstunenses (spec. acad. Ups. 1791), SRS, II? sid. 390, och H.
Hildebrand, Sveriges Medeltid, 3, sid. 57. —Vanligen uppgives, såsom
av C. G. Styffe^ Skandinavien under unionstiden, 3 uppl., sid. 297,
att klostret, såsom först hospital? var stiftat »redan i början av 13:e
seklet».
2 Scondia illustrata; tom 2, pag. 41.
3 A. O. Rhyzelius, Monasteriologia Sviogothica, sid. 201 och 370.
4 Svea rikes historia, 2 uppl., del 2, sid. 30.
5 DS 2130 :— — ecclesie mee parochiali in Eskilstunum, sub
cuius fundamento corpus meura submitti et sepeliri eligo -— — —;
fratribus in Eskilstunum, apud quos eligo sepulturam — —■.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
