Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Bidrag till spännets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 HANS HILDEBRAND. 12
sta ändan bildar en hake, i hvilken nålen hvilar. På
den punkt der nålen öfvergår till bygel, är tråden en
gång i spiral omböjd, hvarigenom fibulan får nödig
spänstighet.
Såsom den följande framställningen visar och som
erfarenheten lärt enhvar, finnas spännen af en mycket
mera utbildad form, och likväl begagnas än i dag den
enkla säkerhetsnålen, som kan sägas vara det
ursprungliga spännet, det som legat till grund för de andra,
mera utbildade. Detta visar, huruledes ett föremål
af en enkel form, så framt denna är särdeles lämplig,
kan fortlefva och således äfven förekomma i fynden vid
sidan af andra, yngre former. Man måste således
aldrig förgäta skilnaden mellan äldre och yngre föremal
eller fynd samt äldre och yngre typer eller former
Det kan hända att ett föremål af äldre form tillhör en
senare tid än ett annat af yngre form.
Säkerhetsnålen, sådan fig. 1 visar oss den,
tillfredsställer fullkomligt det praktiska behofvet. Om
man fäst sig uteslutande vid detta, hade den
menskliga kulturen icke haft att uppvisa något fullt
utbildadt spännsmycke. Men man nöjde sig icke med det
rätt och slätt nödvändiga, utan sirade det på
mångahanda sätt, och som man dervid icke hämmades
genom några praktiska behof med afseende på detaljerna,
hade hvart folk vid dessas utarbetande det friaste
spelrum för sin fantasi och sin smak. På grund deraf äro
spännena, huru oansenligt månget än är, af ganska
stor betydelse för den menskliga kulturens historia.
Erfarenheten visar, att spännena voro af
mångfaldig art. Denna rikedom gör, att man måste länge söka
efter en fornsaksgrupp, som lemnar ett lika godt
tillfälle att studera typerna i deras skiljaktighet och i
deras sammanhang, i deras härstamnings- och
frändskaps-förhållanden. Man skulle kunna för de typer, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
