Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den nordiska gruppen: sammansatta bågspännen med nål och bygel, men utan gångled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
HANS HILDEBRAND.
26
dessa spännens plats uti ett gifvet kultursammanhang.
De tillhöra, är det sagdt, den i Norden förekommande
rena bronsåldern. Äro de dennas rättmätiga egendom
eller har denna periods kultur mottagit dem som lån
från en annan? Äro de att anse som alster af en i
eller utom Norden försiggången kulturutveckling?
Icke ett ögonblick tvekar jag i valet. Denna grupp
är uti mina ögon afgjordt nordisk. I allmänhet torde
det vara rättast att anse de inom ett land funna
fornsakerna vara i landet förfärdigade, till dess motsatsen
bevisas. I hög grad minskas sannolikheten af ett
mot-bevis, när en grupp af fornsaker, för hvilken man
uppkastar frågan om deras inhemskhet eller främlingskap
i ett land, inom detta förekommer mångtalig och under
en mängd variationer. Det ena och det andra vitnar
om en viss förtrolighet med denna form. Men derest
i detta afseende grundade tvifvelsmål framställas, återstår
ännu ett medel till att lösa frågan. Man tillser om t. ex.
den i Sverige förekommande fornsaksgruppen återfinnes
annorstädes, och, om så är, under sådana förhållanden,
att man der och icke i Sverige har att söka gruppens
ursprungshem. Det torde icke vara nödigt, att jag
framlägger en utförlig bevisning för mitt sista
förberedande påstående, att en fornsaksgrupp, som inom ett
gifvet område är talrikt och på ett mångfaldigt sätt
representerad, men utom detta område alldeles saknas,
måste anses tillhöra detta område och vara alster af en
inom detsamma bestående kultur. Saken är så enkel,
att det kunde nästan synas obehöfligt att särskildt
betona henne.
Jag tror icke, att någon kan tillsluta ögonen för
den nära frändskap, som råder mellan de hittills
omtalade bågspännena*). De stå hvarandra så nära, att
*) När jag under loppet af Juni månad 1870 besökte museerna i
Schwerin och Hannover, varseblef jag sammhanget mellan dessa spännen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
