Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM RÖKSTENEN.
171
uttryck för hafvet, oceanen, annorstädes, men vi ha en
,hel svärm af sådana benämningar för sjö. Många till
hälften skapades af stafrimmets behof. — rai£, 3 s. p.
red, styrde. Nu komma vi till fast mark, ty här kan.
jag som oftast följa Bugge. — fiaurikfi, n. s. m.,,
folk-mäktig. — hin, n. s. m. best. art. — f>urmuf>i, n. s. m.
själstolt, utan skräck. — stiliR, n. s. m., herskare, prins. —
flutna, g. pl. m., af sjöfolket. — strontu, d. s. f. raif strontu,
styrde strandlandet. — hraif>-maraR, g. s. m., af
Hred-Gotarnes haf. Troligen på Östergötlands kust vid
Östersjön. — sitiR, 3 s. pr. Icke allena sitter men af
gammalt äfven omfattande meningen att bida, vistas. — nu,
adv. — karuR, n. s. m., utrustad, med sina vapen öch
smycken och krukor etc. på eller nära sig. — Rokckuta, d.
s. m., vid (icke på) hans krigshäst. Slut-r’çt i karuR är
icke en del af roten. I stället för att hugga Rr, tager
runsmeden R två gånger. Bugge’s itu^uit (u först som
vokal och sedan w el. v) är mycket våldsammare. Jag
anser rok-kuta sinum som mycket mera poetiskt än o kuta
sinum. rok-kuta är rog-guta, kamp-häst. Hästen goti var
’namnkufmig som tillhörande Gunnar Gjukung, som gifte
sig med Brynhild, hulpen af den verldsberömde Sigurd
Fafnesbane. Sedan en krigshäst i allmänhet. Men detta
visar oss att denna sago-cyclus var vidt bekant i Sverige
i det 9:de århundradet, 100 år före de tvenne
runstenarne med Sigurds saga på som prof. C. Säve har
utgifvit. — sinum, d. s. m. — skialti, d. s. m. med sin
sköld. — ub-fatlaf>R, n. s. m., fästad fcfver sin axel. Vi
finna figurer af sköldar så burna på Bayeux-tapisseriet
och på andra ställen. — skati, n. s. m., herre, höfding.—
marika, g. pl., af de yppersta. — ru, acc. s. f., sin hvila. —
fi, abl. s. n., derföre, så. — nimr, 3 s. pr. tager han. —
fluoi, d. s. n., samma ord som isl. fley, forneng. floege,
norsk jiøy (se Aasen), eng. fly, ett lättseglande fartyg;
Här, med i, dat. neutr., då i är på sin plats. Dessa sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
