Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
OSCAR MONTELIUS.
ATS 6: 3
Af dessa skäl, och då jag haft lyckan att under mina
resor, äfven såsom Letterstedtsk stipendiat, åren 1876?
1878 och 1879 få taga kännedom om större delen af det
material, som nu föreligger för utredandet af denna vig-
tiga fråga, har jag trott det vara lämpligt att i korthet
redogöra för min uppfattning häraf, så mycket hellre som
min åsigt ej oväsentligt afviker från dem, som förut dels
af Hildebrand dels af andra forskare1 uttalats.
Jag inskränker mig härvid hufvudsakligen till de
spännen, som tillhöra bronsåldern. Emedan öfvergån-
gen från denna period till jernåldern i södra Europa är
så godt som omärklig, är det emellertid nödigt att här
också fästa afseende vid de former, som omedelbart ut-
vecklat sig ur cle rena bronsålderstyperna, äfven om de
tillhöra en tid och ett folk, för hvilka jernet ej längre
var okändt.
De spännen, som under olika tider begagnats, hafva
varit af mångfaldigt olika slag. De, som voro i bruk
under bronsåldern, hade dock nästan2 alla hufvudsakligen
samma konstruktion. Ett sådant spänne3 utgöres af ett
vanligen mer eller mindre bågformigt böjdt mellanstycke^
från hvars ena ända en nål utgår, och vid hvars andra
ända genom en hake eller på annat sätt ett säkert läge
för nålens spets är beredt. Härigenom hindras nålen
att glida ur det klädesplagg, som den skall sammanhålla
1 T. ex af de italienska fornforskarne Castelfranco och Pigorini
i Bullettino di paletnologia italiana, samt af den danske fornforskaren
Sophus Muller i Arböger for nordisk Oldkyndighed (1876, sid. 215 o. f.)-
2 Det enda egentliga undantaget bildas af sådana spännen som
lig. 78 i Hildebrands Spännets hist., med två (eller fyra) spiralskifvor
utan båge; det är dock ovisst, om dessa tillhöra den rena bronsåldern.
3 I likhet med andre fornforskare begagnar jag här den svenska
benämningen spänne, ehuru de flesta af de nu i fråga varande pryd-
naderna mera likna hvad man utom fornforskarnes krets plägar kalla
en broche. I stället för uttrycket spänne förekommer ofta i arkeolo-
giska skrifter det latinska ordet fibula, som har samma betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
