Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om lansen i fråga torde några upplysningar böra
lemnas. Medeltidens lansar voro naturligtvis, för att kunna
verka med kraft, försedda med skarp udd. En lans med
klufven udd och med tillbakaböjda flikar skulle således
åstadkomma lindrigare sår eller snarare en icke lifsfarlig
stöt, måste hafva varit afsedd för ett alldeles särskildt
bruk.
För leks skull användes under medeltiden vapen i de
ridderliga spelen. Nu för tiden hör man dessa med ett
namn betecknas som tornerspel. Formen, lånad från
tyskan, är icke fullt lämplig, då den svenska medeltiden
regelbundet använde formen tornej, lämpad efter det
franska tournoi. Användandet är ock oriktigt, ty tornej
var allenast ett slag af ridderlig lek, det slag, i hvilket
två skaror uppträdde mot hvarandra och i hvilket inga
andra vapen fingo användas än tvärskurna svärd och
träklubbor: allt anfall drabbade således uppifrån. Af annat
slag var deremot det ridderliga enviget, i Frankrike
kalladt jouste, på medeltidssvenska dyst, i hvilket två män
mötte hvarandra och i hvilket allt anfall skedde med
framifrån riktade stötar, som gåfvos med den förut afbildade
lansen, roquet eller rochet, som således på svenska bör
kallas dystlans [1].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
