Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8. Gå i skogen allhelgonadagen och uppleta en rå
(frisk) ek eller bok, skär deraf en spån: om den är torr,
så blir vintern varm, är han våt,, så blir vintern kall.
Bonde-Practica 1703.
9. Sätt ut ett glas med vatten, alldeles fullt, på St.
Andreæ afton (d. 30 nov.). Har på morgonen mycket
vatten lupit öfver, så blifver året vått, men ’gifver sig
vattnet ned i glaset’, så blir torrt år.
Bonde-Practica 1703.
10. Kommer St. Mårtens dag på en fredag, så
förslår inte fodret.
Bonde-Practica. 1703.
11. Begagnar man vindfällda träd till bygge eller
möbler, så kan man af dem spå storm, ty sådant träd
knäpper och knarrar alltid innan storm utbryter.
Skåne.
12. När det i skogarna immar från stenrös och
klippor, är det skogsnufvan, som byker.
Skåne.
13. När det under åskväder skräller högt i skogen,
så är det ock hon, som klappar sin tvätt.
Skåne.
14. Fjorton dagar före jul, då mörkret är störst, äro
alla spöken, bäckhästen och alla de andra ’nedstötta
englarna’ flitigast ute och färdas om nätterna.
Skåne.
15. För hvart stjernfall slocknar ett menniskolif på
jorden.
Skåne.
16. Lyktgubbar äro orättvisa landmätare, som gå
igen och söka rätta sina falska råmärken.
Skåne.
17. Penningebloss synas der, hvarest gamla skatter
ligga gömda.
Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
