Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
GABRIEL GUSTAFSON.
ATS 8: 4
blandadt med sten, b, groft -grus, 1,15 m, och derunder,
c, finare grus. En mindre del af asen var odlad, den
öfriga delen användes till betesmark.
Längst mot N växte skog och der fanns en samling
runda, mycket låga grafhögar samt några ringar af satta
stenar (en sådan undersöktes; se nedanför fynd 17). Söderut
derifrån var en liten åkerlapp upptagen och med denna,
som skildes från skogsdungen af en gärdesgård, började
den mark, som tillhörde f. d. sjökaptenen O. Ahlqvist
(Bjärs), inom hvars egor jag mest höll mig. S om
åkerstycket sträckte sig asen, bevuxen af gräs samt buskar
och ett och annat träd, vid pass 150 m ned till en ’stentun’,
som går tvärs öfver densamma. Hela denna del, som
kallas Askåker (eller stora Ask åker: äsk = trädslaget
ask), är beströdd med grafvar, grafrösen eller grafkullar,
af hvilka dock de flesta äro blott obetydligt höjda öfver
marken, ja nästan omärkliga. Dessutom förekomma — och
det är egentligen med dem som asen är beströdd — en
mängd små hällkistor af ganska egendomlig beskaffenhet.
Deras närvara röjes vanligen genom ett horn af en på
ända stående kalkhäll, som sticker i dagen — man följer
med spaden och får stenens hela öfre kant klar, men snart
visar sig vid dess ända en annan vinkelrätt mot den första
och till slut har man för sig, efter något letande, en
liten kista, bestående af 4 kalkhällar, utan öfverliggare,
utan stenlagd botten och utan omslutande hög eller något
som helst skydd ofvantill. Af sådana grafkistor räknade jag
22, men troligen finnes minst dubbelt så många; det var
nämligen i de flesta fall ganska svårt att upptäcka dem,
ty vanligen var det blott ett enda uppskjutande horn, som
förrådde dem, och jag gissar, att många äro helt och
hållet betäckta af gräs och buskar, så att endast genom en
systematisk genomgräfning af hela åsens yta alla skulle
kunna upptäckas. Hvad nu dessa grafvars ursprungliga
form beträffar — det kan ju alltid sättas i fråga, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
