Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin Epistel till de Hebreer i v kap. att: ”ingen
bör taga sig sjelf ära, utan han kallad varder
af Gudi såsom Aron.” Men Luther hade hvarken
af påfvedömet, der han, såsom uti den
endaste christliga kyrka, till prest vigd var,
undfått befallning till sin nya tro, ej heller af
någon Guds synnerliga uppenbarelse, som alltid
ifrån verldens begynnelse med jertecken och
underverk plägat låta förmärka sig, dem Luther
aldrig hade åstadkommit; fördenskull vore ock
hans lära falsk, samt alla predikanter i Sverige
kättare, efter som nu också öfver 60 år uti den
lutherska församlingen icke funnits någon rätt
prest, aflösning ifrån synderna eller något
Altarens Sacramente, jemväl de svenske biskoparne
nu senast i Upsala icke kunnat göra M.
Abraham till erkebiskop, utan, såsom lekmän,
pålagt honom kraftlösa händer. Dertill svarade
åter M. Erik fjerde dag påsk, och beviste att
den kallelse, af hvilken de påfviske gjorde
så stort väsende, i det de sade sig hafva undfått
den man efter man ifrån apostlarnes tid, vore
falsk och osann, alldenstund Gud och Belial,
den heliga kyrkan och Babylon, sanningen och
villfarelsen aldrig kunde med hvarandra på ett
ställe komma öfverens, och hade församlingen
i påfvedömet, som nu icke mer var Christi brud
utan en sköka, förlorat nycklarne, men inför
Gud, som känner de sina och bor med sin
anda ibland dem, der hans ord rent och klart
predikas, så ock sakramenterne efter första
instiktelseorden utdelad, kallades hela den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
