Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK XIT.
1560-1568.
Inre förhållanden 1560—1563.
Riksdagen 1 Arboga, april 1561. — Arboga artiklar. — Inrättningen af ”konungens n&ad”. —
Taras-penningarnas beviljande. — Eriks kröning, jnni 1561. — Grefve- och friherre värdighet* rnas inrltUnit.
-Frälsestindets ställning i allmänhet vid början af Eriks regering. — Rnsttjenstordningen 1562. —
Säteri-friheten. — Åtgärder rifrande de nnder konung Gustafs tid indragna kyrkogodsen.
an har af gamle kung Gösta flere yttranden,
hvari han uttalar sin farhåga för, huru det skulle
komma att gå, då han ej längre kunde väija ätt
rike och hägna sitt verk. Ett af dem, fäldt kort
före hans bortgång, lyder så: »Vi känna visst
döden, huru vill nu Sveriges rike gå? Våra söner
äro fast unga och känna intet verlden. Vi hafva
ännu om riksens saker något obestyrdt; der Gud
täcktes unna oss lifsfrist någon tid, skulle det
komma Sveriges rike mycket till godo; eljest vill
ett nytt regemente falla eder svenske vanskligt,
om vi så hastigt aflida skulle; förty denna svinda
verlds lägenhet kunnen I fast litet förstå. I fån
väl veta’t i framtiden; Gud gifve att I svenske
hade låtit gå eder våra trogna råd och
forma-Hans mörka aningar visade sig ty värr allt for
berättigade. Sveriges historia har under de närmaste fyrtio åren efter hans
död hufvudsakligen att förtälja ,de faror, som* efter hans bortgång hotade
hans verk, och huruledes hans båda äldsta söner lika som täflade om att
nedrifva, hvad fadern med osäglig möda upprättat. Men denn^ historia har
ock att förtälja, huruledes den gamle konungens verk visade sig nog starkt
att stå i stormen och ega nog mycken inre lifskraft för att i föryngrad gestalt
uppspira, då vårdande händer egnade sig åt dess utveckling.
Genast vid underrättelsen om konung Gustafs död instälde Erik sin resa.
Han vände i korta dagsresor om till Stockholm, dit han anlände den 30
november 1560. Tre veckor derefter firade han sin faders begrafning i Upsala.
Omedelbart derpå synes han hafva vändt sina tankar åt sättet att befasta
den konungamakt han ärft och att for detta ändamål redan i begynnelsen
ningar mera till hjertat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
