- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
256

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ar nämdt, var det 1526 blott en af dess gamla friheter som uttryckligen
bekräftades, nämligen rätten till konungens andel i sakören af frälsets
land-bönder, och denna utan inskränkning endast för rådsherrarne; frälsets öfriga
medlemmar, af hvilka hvar och en före konung Gustafs tid haft rätt att i
detta fall vara »konung öfver sin landbo», måste nu hafva särskildt personligt

medgifvande af konungen, så vida de skulle
åtnjuta den. Sin skattefrihet besatt deremot
frälset fortfarande enligt samma
grundsatser som af gammalt varit rådande: de
ordinarie utskylderna egde dess medlemmar
i allmänhet att af sina landbönder uppbära
och för eget behof använda och lika sa
hälften af de extra ordinarie; vissa
frälse-gods, sätesgårdarna, voro till och med helt och hållet befriade från att
deltaga äfven i sist nämda pålagors utgörande till kronan. Emot denna
skattefrihet svarade nu som förut skyldighet att göra rusttjenst, men det var den
olikheten med förhållandet under medeltiden, att denna skyldighet var reglerad

i bestämd proportion till frälsemännens
inkomster och torde i allmänhet hafva uppvägt
den fördel som "skattefriheten medförde.
Be-stämmelsema härom skedde genom tid efter
annan förnyade öfverenskommelser mellan
konungen och frälset vid rådsmöten och
sedan vid sammankomster inom de olika
landskapen. Den öfverenskommelse, som 1559
afslutits och enligt hvilken en rustning skulle
utgöras för hvarje 100 marks ränta af
för-läning och för hvarje 150 marks inkomst af
frälsegods, betraktades af frälset såsom
obillig och föranledde protester från olika håll.
Kort efter Eriks uppstigande på tronen
började underhandlingar om förändring i de 1559
faststälda vilkoren. På ett möte i Jön-

I

köping i oktober 1561 var frågan före, men !
det var först på sommam följande år, såsom
det vill synas vid riksdagen i Stockholm
och vid ett derpå följande möte i Upsala i
augusti’ 1562, som man kom till något
slutligt resultat. Här bestämdes att hvarje
adelsman, som sitt gods ville fritt och frälst hafva, skulle hålla kronan till tjenst en
väl rustad karl för hvarje 300 marks ränta af arfgods och lika så för hvarje 200
marks ränta af förläning. Vid beräkningen af inkomsterna skulle undantagas
räntan af en sätesgård för en vanlig frälseman, två sätesgårdar för en friherre
och tre sätesgårdar för en grefve; inom denna säterifrihet skulle kunna

104. Två öre. Revalsmynt 1561.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 07:27:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aosh3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free