- Project Runeberg -  Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611 /
325

(1878) [MARC] Author: Oscar Alin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

påstodo sig ega af svenska kronan. Väl blef ingendera af dessa bestämmelser
uppfyld, och äfven löftet om de svensk-livländska besittningarnas afträdande
till kejsaren stannade vid blotta ord, men i alla fall var freden for Sverige i
hög grad ogynsam. Särskildt måste betalningen af Elfsborgs lösen hafva
känts tryckande för det af ett ansträngande och härjande krig utarmade
landet. Enligt beslut på riksdagen i Stockholm i januari 1571 skulle
allmogen dertill utgöra ej mindre än »en tiondedel af alla sina lösören i guld,
silfver, penningar, koppar, tenn och boskap»; af de
»obrända» städern^ skulle erläggas en tolftedel af
all lösegendom, af de brända en adertondedel.

Att konung Johan underkastade sig en dylik
fred berodde, såsom redan är antydt, väsentligen
på förhållandena till Ryssland. Då Erik störta- 16- solidu# 1570.
des, befann sig en rysk beskickning i Stockholm.

Den hade anländt redan i maj 1567, och dess uppdrag var att formå Erik
att uppfylla sitt löfte att till Rysslands tsar, Ivan, utlemna Johans gemål.
Under det skick, hvari Sveriges regering befann sig de månader, som följde
närmast efter deras ankomst, kunde sändebuden intet uträtta, och sedan

■P1 _ vKvv
K\VV1 VI \tVV|

(Hr ] * i yQll
■’ v* fl f / 1 l* ’*1 i *1

[, i C]
•■110

\ jKTT
1 tji W I
J ■ i |

1(JG. Fredskongressen i Stcttiu 1570.

Erik lösgifvit sin broder och hans gemål, var det honom omöjligt att villfara
tsarens önskan, äfven om han velat det. Sändebuden vågade emellertid ej
med oförrättadt ärende återvända till sin herre, utan yrkade i det längsta,
att konungen skulle fullgöra hvad han lofvat, till dess händelserna den 29
september 1568 afklipte alla underhandlingar om denna sak. Äfven derefter
dröjde de dock flere månader i Sverige: den nye konungen ville nämligen ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:49:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aosh3/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free