Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skiljas; de som afföllo från beslutet skulle aktas for »kungl. maj Hs orättrådiga
och riksens upproriska och otrogna män och fäderneslandets förderfvare» och
med gemensam makt motstås och förföljas.
Sedan heslutet var undertecknadt, lät hertigen ständerna samlas på torget.
Omgifven af rådet, biskoparne samt ridderskapet och adeln, talade han från en
för tillfallet bygd »majestätspall» till menigheten och sporde alla de närvarande,,
om de »alla för en och en för alla» ville stå för hvad som nu var beslutet.
>Dertil 1 svarade den gemene man: ja, ja, ja, nådige herre! och gjorde dermed
sin ed med två uppräckta fingrar, att de alltid ville vara fursten höriga och
lydiga. Sedan vände fursten sig till rikets råd, bisparne, ridderskapet och
adeln och sporde dem till med dessa ord: Ån I, hvad sägen I härtill? Hören
I hvad dessa hafva svurit för en ed? Viljen I söndra eder ifrån dem? Rikets
råd svarade på samtliga ridderskapets och adelns vägnar: Vi vilja väl lofva
och tillsäga eders furstliga nåde hörsamhet och välvillig tjenst uti det, som
länder hans kungl. majd och fäderneslandet till gagn och godo. Men fursten
hof upp handen och sade: Så svärj en att I viljen vara mig höriga och lydiga
uti det jag påbjudande varder! Då hof mesta parten upp händerna — men
många voro, som icke ville upplyfta händerna — och svor som förbemäldt
är att efterkomma, hvad bans kungl. maj:t och riket nyttigt kunde vara.»
Omedelbart efter riksdagens slut utfärdades fullmakter för personer, som
i alla landsändar skulle upptaga bekräftelse på de fattade besluten: de skulle
uppmana inbyggarne att »med lands- och häradssignet såsom ock synnerligen
och särdeles hvar för sig stadfästa och försegla och sedan samma allmänliga
frivilliga beslut obrottsligen hålla och efterkomma». Under de första
månaderna af följande år höllos också möten af olika slag rundt om i landet, i
prestgårdar, k lockarstugor, sockenstugor, tingställen, och öfver allt beseglades:
handlingar, innehållande stadfastelse på hvad i Söderköping blifvit bestämdt.
På detta sätt hade förut Upsala mötes beslut blifvit stadfäst: det var till dess
upprätthållande och tryggande, som hertig Karl nu sökte förena allt Sveriges
folk till ett gemensamt, oryggligt förbund.
Brytningen mellan Karl och rädet. — Arboga riksdag 1597.
Verkställigheten af Söderköpings riksdags beslut. — Klas Flemings uppträdande deremot närmaste’
»ledningen till brytningen mellan Karl oeh rådet. — Möte i Stockholm, okt. 1596. — Arboga riksdag
sam-nunkallas. — Dess beslut. — Beslutets verkställighet inom det egentliga Sverige.
Enligt en uppgift skall sista dagen af ständernas sammanvaro i
Söderköping, och sedan en del af dem redan lemnat staden, ett bref från Sigismund
hafva anländt, hvari riksdagen förbjöds och allt, hvad der kunde hafva
be-slutits, förklarades ogillt och kraftlöst. Säkerligen hade detta bref, äfven om
det kommit tidigare, ej utöfvat något inflytande på hertig Karls hållning, och
det gjorde det så mycket mindre nu. Ifrån Söderköping skref han till
Stockholms invånare, att de papistiska presterne enligt riksdagens beslut
skulle-»afskaffas», och till befålhafvaren på Stockholms slott, att de inom sex veckor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
