Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfverlemna riket åt körningen och nedlägga vapen: derpä skulle riksdag
sammankallas for att ransaka och besluta om hvad som tilldragit sig.
Underhandlingarna fortsattes under de närmaste veckorna, men då hvardera parten vidhöll
sin fordran, att motståndaren först skulle afväpna, kunde ingen
öfverens-konnnelse träffas. Förmodligen var det for att skrämma konungen till
eftergift, som Karl den 8 september 1598 bröt upp från Mern, der han i slutet af
augusti slagit läger, och ryckte mot Stegeborg. Här befann han sig
följande dag omringad och anfallen af konungens trupper och hade troligen
lidit ett känbart nederlag, så vida Sigismund begagnat sina fördelar. Af
någon anledning lät emellertid denne striden upphöra, hvarpå hertigen med
förlust af 200 till 300 man återvände till sitt läger. Underhandlingarna upp-
togos nu åter, men ledde lika litet som förut till något resultat.
Då inträffade en väsentlig förändring i hela ställningen genom
ankomsten af hertigens ffotta, som hittills för motvind legat
q var i åländska skärgården. Sigismund, som härigenom hade
hertigens bär pä ena sidan och hans flotta på den andra, fann
nu rådligast att bryta upp och tågade natten mellan den 20 och
21 september i tysthet förbi Karls läger mot Linköping.
Herti-244. Polens vapen. geu besatte genast Stegeborg och följde derpå efter konungen.
Den 25 september ryckte han fram mot Linköping och anföll den kungliga
hären vid broarna öfver Stångån (stora och lilla Stångebro). Sigismunds trupper
voro genom ån skilda från hvarandra, och konungen, som derför ej kunde på eu
gang använda hela sin styrka, blef fullständigt slagen: enligt en uppgift skola
2 000 af hans män legat på platsen. Han begärde stillestånd, och detta beviljades,
mot att de flyktade rådsherrarne Erik Sparre, Gustaf och Sten Baner1, Ture
Bjelke och Göran Knutsson Posse utlemnades till hertigen. Derpå följde ett
personligt samtal mellan Karl och Sigismund, och frukten deraf blef ett
fördrag, som hufvudsakligen innehöll det samma, som hertigen under de före-
1 Xtten Baner.
Eskil Isaksson till Vängarn, riksråd, g. nu 1) Cecilia Grcu; 2) Birgitta Areudtsdottcr (Ulf).
i
1) Sigrid, g. nu 1) riksrådet 1) Knut, 2) Nils, riksråd, f 1520, g. tn. Inge-
Magnus Karlsson till Eka, riksråd. borg Laurcnsdotter (Tott).
2) riksrådet Nils Eriksson
(Gyllenstjcrna).
Per,
-J- 1565.
Svante,
riksråd,
T 1628,
c. m.
Ebba
Grip.
Dorotea, g. in. Kristiei n Axel, riksråd, f 1554, g. nu Mar- Isak,
Johansson (Vase). gareta Pedcrsdotter (Bjelke). v 1589.
________________________________________________i_________________________
Sten, riksråd, f 1600, g. nu 1) Margareta Gustaf, riksråd, f 1600, g. nu Kristina
Grip, 2) Ingeborg Klasdotter (Tott). Sture (dotter till riksiuarsken Svante Stnre).
Anna, Per, Märta, Axel, riksråd, t 1642, Johan, riksråd, fält- Karl, f 1632.
g. m. riksråd, g. m. g. nu 1) Barbro von marskalk, t 1641, g. g. m. Kristina
riksrådet g. nu riksrådet Saletta, 2) Ebba Brahe nu 1) Katarina Elisa- Sigrid Bjelke
Gabriel Hebla Lars (dotter till riksrådet bet von Pfuel, 2) Eli- (dotter till
Bengts- Eleming. Eriksson grefve Abraham sabet Juliana af Er- riksrådet
frison Oxen- Sparre. Brahe), 3) Karin pach, 3) Johanna Mar- herre Svante
stjerna. Bjelke (dotter till gareta af Badeu- Bjelke).
riksrådet friherre Nils Hoehberg.
Bjelke).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
