Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återvända vi nu ett ögonblick till midten af 1850»talet och taga
i betraktande de strömningar, som gjorde sig gällande i andra län»
der, så framträder kontrasten skarpt. Framförallt gäller detta vid
en jämförelse med Tyskland. Där, men icke hos A. O. Wallenberg,
finner man, såsom vi redan framhållit, inflytande från den idékrets,
som låg till grund för Crédit Mobilier»systemet.
Man jämföre det blygsamma programmet i Stockholms Enskilda
Banks oktrojansökan och de uttalanden, som framkommo t. ex. i sty»
relseberättelsen för A. Schaffhausenscher Bankvereins första verksam»
hetsår 1852. »Det är ett stort bankinstituts uppgift», heter det där, »att
genom sitt eget deltagande (durch eigene Beteiligung) skapa nya industri»
grenar och att genom auktoriteten af sin på grundlig pröfning och insikt
grundade rekommendation förmå landets kapitalister att placera sina
lediga medel i sådana industrier, som — riktigt planlagda —lofva vinst.»
Det är programmet för en emissionsbank. A. O. Wallenberg
däremot hade lagt den solida grunden för en modern affärsbank.
Det gällde för honom handel men icke industriellt nyskapande. Man
kan tycka detta vara en ensidighet, men säkert är, att om A. O.
Wallenbergs begåfning icke haft denna begränsning, så hade han
icke blifvit den store reformator han blef och Sverige i denna stund
icke haft det bankväsende det har och som gjort det nuvarande
stora ekonomiska uppsvinget möjligt. Om man bortser från Eng»
land och Skottland, inrättade de stora kulturländerna först långt
efter Sverige depositionsbanker. Annu i dag spelar i de flesta länders
banker det egna kapitalet större roll än hos oss. I Tyskland bör»
jade insättningsräkningarna svälla i större omfattning först omkring
1900, och bankaktiebolagen ha där haft en konkurrens om det lediga
kapitalet med sparbankerna, som de ej kunnat öfvervinna. I Frank»
rike äro icke heller inlåningsräkningarna relativt taget så stora, bero»
ende närmast på att fransmannen har för vana att så fort som möjligt
omsätta sitt sparkapital i fasta placeringar, särskildt statspapper.
Huru insättningarna utvecklat sig i Sverige efter 1860»talet till
våra dagar framgår af nedanstående tablå:
Summan af alla insättningar i Sveriges banker och sparbanker
(inklusive Postsparbanken).
Sparbanker: Kronor
1860......’................................................ 27,000.000
1886 ..................................................... 231,000,000
1900...................................................... 500,000,000
1913 ...................................................... 953,000,000
7. A. O. Wållentxrit.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
