- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
124

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med lottägarna är ovisst. Jag vill emellertid, att du skall vara
öfverens med oss, att innan någon annan lottägare förlorar ett
öre, skall familjen Wallenberg lämna ifrån sig allt, som den äger.’»
En anekdot från samma tid har sitt intresse till belysande af den
solidariska ansvarighetens betydelse.

Den rike konsul C. D. Philipson, meddirektör i Intecknings»
garantiaktiebolagct, sålde i förskräckelsen alla sina lotter i Stock»
holms Enskilda Bank och skyndade sig sedan, för att slippa från den
solidariska ansvarigheten, att anmäla detta, då han, efter hvad med
anspråk på trovärdighet säges, möttes af det öfverraskande svaret
ungefär så: »Ja, lotterna må herrn gärna sälja, bara herrn har en
kvar. Herrn har 3 milj. och är därför ett präktigt namn. Släppa
vi herrn ur banken, så ligger dess renommé er icke om hjärtat,
men hålla vi er kvar, så gör ni i detta afseende hvad ni kan.»
Och han blef kvar. Då hans ansökan att få utgå ur banken vid
den ordinarie bolagsstämman på våren 1879 föredrogs, så blef den
afslagen med den ofantliga majoriteten af 1,330 röster mot 12.1

Ehuru krisen med år 1879 kunde anses öfvervunnen, så skulle
den dock kasta sina slagskuggor långt fram i tiden. Det uppsving,
som det svenska näringslifvet haft under 1870»talet, hvilade icke på
någon fastare grund och hade varit alltför kortvarigt för att sätta
några djupare spår, och det visade sig fördenskull också, att det när»
mast följande årtiondet, långt ifrån att förete någon afsevärd för»
bättring, snarare utmärktes af ett fortsatt svaghetstillstånd. Man ser
det bland annat på utvecklingen inom bankrörelsen. Betrakta
vi t. ex. Stockholms Enskilda Banks depositionsräkning, så finna
vi, att denna efter krisen länge förblef stationär och icke förr än
omkring 1890 orkade stiga upp öfver 20 milj. kr., eller ungefär
samma tal, som uppnåtts redan år 1875. Den hade under krisen
sjunkit till 15 milj. kr. och vid slutet af 1885, strax före A. O.
Wallenbergs frånfälle, icke hunnit förbättras mer än till något öfver 18
milj. kr. Konvalescensen kan alltså betecknas såsom mycket långsam.

Lottägarna, som under den tid, då bankens grundfond utgjorde
endast 1 milj. kr., kunnat glädja sig åt utdelningar af ända till 25 %,
fingo nu på det större kapitalet nöja sig med den mera blyg»
samma dividenden af 8 %.

Kraftiga afskrifningar måste göras, framför allt i bankens obliga»
tionsportfölj. Krisen hade gjort ledningen försiktig och ställningen

1 Ivar Blå, Sista krisen, Sthlm 18S0, A. L. Normans Boktr. A.»B., sid. 51.

124

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free