- Project Runeberg -  Arbetets söner : Ett illustrationsverk öfver den svenska arbetsklassen /
677

(1906) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glasmakare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sedan buteljen gjorts färdig, inlägges den i kylugnen,
d. v. s. en slamugn med stort öppet rum, där buteljerna
staplas i rader öfver och bredvid hvarandra under jämn
eldning, tills ugnen fyllts, då dess öppning tillstänges och
densamma långsamt får afsvalna jämte buteljerna. Vid
kontinuerliga vannor användas s. k. kylrör, då buteljerna läggas
i små vagnar, som i en rad följa efter hvarandra i ett långt
muradt rör och på så sätt långsamt afkylas.

Af nyare uppfinningar inom denna fabriksgren kunna,
såsom varande viktigast, nämnas maskiner för blåsning af
buteljer. Af sådana finnas redan en mängd konstruktioner,
och nya patent uttagas ständigt, men någon allmännare
användning ha de veterligen ännu ej fått. Det för alla dessa
maskiner gemensamma är; att man bringar en lagom portion
glasmassa ned i en form, där först korkhålet och ringen
samt öfre delen af halsen bildas genom pressning; sedan
förenas denna nu färdiga del af buteljen med ett rör,
hvarige-nom komprimerad luft inblåses i den under tiden i
buteljformen anbringade glasklumpen. Många af dessa maskiner
äro sinnrikt konstruerade och hafva otvifvelaktigt en
framtid för sig.

För utblåsning af större pjäser, såsom »damejeanner» eller
»syreballonger», ackumulatorglas etc., användes med fördel
komprimerad luft; sedan efterfrågan på de senare, i synner-

het af stora dimensioner, blifvit allmännare, har man börja*
utfinna mekaniska hjälpmedel för tillverkningen, emedan
människokraften här ej räcker till.

Tillverkningen af slipadt glas, pressadt glas, fönsterglas,
spegelglas, glasrör och glaspärlor, alla olika slag af
prydnads-glas och glas för vetenskapliga ändamål, såsom optiska glas
m. m. allt har sin särskilda intressanta teknik. Och äfven
om konsten kan se nog så lätt ut, för den oinvigde, som
står och ser på, hur arbetaren formar sitt material, så bör
man akta sig för att underskatta yrkets svårigheter.

Till sådan underskattning gjorde, berättas det, en tysk
grefve sig skyldig. Han var en gång i Italien och såg en
glasblåsare arbeta och tyckte då, att han kunde göra saken
lika bra. Så ställde han sig att blåsa. Det första, han
lyckades frambringa, var en päronformig liålpjes, som möjligen
kunde kallas en liten flaska, hvilket på italienska heterfiasco.
Det andra försöket gaf honom åter en sådan liten flaska,
det tredje likaledes, och så gjorde han, hur han bar sig åt,
aldrig annat än fiasco.

Från denna historia menar man, att talesättet »göra fiasco»
härleder sig.

* *

*



Hvad angår glasindustrins utveckling i Sverige, gick den
länge ganska långsamt, så att ännu år 1861 värdet af till-

— 677 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:49 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbson/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free