Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= fl
Nils Björnsson, Nils hingstridare", hördes
Jurgen Nyendorps stämma öfver sorlet. Ni vet
att hans nåde ej vill höra talas om fiendskap
mellan borgare och hofmän. Låt därför rådman-
nen vara i fred, jag skall göra upp saken med
Johan Kiiskilä. Johan", fortfor han vänd till De-
ken, ,Herman Möller gaf dig betänketid tills i
morgon. Jag ser att det är onödigt att gifva dig
rådrum. Från och med detta ögonblick är du
fredlös bland oss. Men nu är det en särskild
sak, jag vill säga dig. Du minnes, hvad vi talade
om i morse. Jag gaf dig ett obestämdt svar,
nu ger jag dig ett helt och hållet nekande. Du
ville ju taga oss garpar i nackskinnet, men det
bör man ej göra med fränder, och därför är det
bäst att det ej blir någon frändskap af mellan
våra ätter.” Borgmästaren hade talat lugnt och
kallt, men hans ögon gnistrade af ilska. Johan
Deken såg förundrad på honom liksom om han
ej förstått, hvad saken gällde. , Och jungfrun själf
är säkert för stolt för att vilja hafva något att
göra med den, som tycker sig vara förmer än en
garp, vi Nyendorpar äro ju garpar, som du vet,
riktiga garpar." Han skrattade hånfullt. Vinet
måtte ha stigit borgmästaren åt hufvudet, i trots
af hans kallblodighet, eller ock var han öfver-
väldigad af vrede, annars hade han nog ej talat
om detta offentligt. Nu förstod Deken hvad
saken gällde. Han blef om möjligt ännu rödare
än förut, och ett ögonblick tycktes hän vilja gifva
svar på tal, men så lät han hakan sjunka mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
