Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=6 =
som han länge hållit kär. Han hade blifvit skym-
fad af Nyendorp, den enda borgare, som kunde
täfla i anseende med honom själf. Det värsta af
allt var ju att han ej kunde hämnas på fadern
till den han älskade. Han tänkte på hvad han
erfarit denna kväll. Aldrig hade han vetat att
garparnes hat till honom var så stort, och aldrig
förr hade de vågat så öppet och djärft tala ondt
om kung Gösta, rikets befriare. Det syntes tyd-
ligt att allt detta varit i säck, innan det kom i
påse och att någon, som de ansågo vara nog
mäktig att beskydda dem mot konungens vrede,
stod bakom dem, och denna någon måste vara
grefve Johan. Nu förstod han att det var sanning
som glunkats om att grefven och kung Gösta
blifvit fiender. Och de fördömda fattig-borgarne,
de trolösa karelarne, som alltid beskyddats af de
svenske mot garparnes förtryck, de hade nu svängt
om, mutade med penningar, löften och fagert tal.
— Ack denna olyckliga afton! Han hade endast
gjort sig själf otjänster, han hade gjort greiven
till sin ovän, ty säkerligen komme hans ord att
framföras till denne — och så hade han retat
Måns Hille, fogden, den mutkolfven, som fått
många alnar kläde af honom och många blanka
silfvermark, för att han skulle blunda för lands-
köpen och rysshandeln vid gränsen. Nu komme
fogden säkerligen att slå efter honom och alla
mutor voro bortkastade. Om fogden satte Jösse
ridfogde i hälarna på honom, kunde han med det
samma säga farväl åt landsköpen, ty Jösse var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
