Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— IN
Deken såg förvånad efter honom. Var det
skämt, eller var han en vän? Han skakade på
hufvudet och genomgick i tankarna allt hvad han
visste om skrifvaren,. Han fann att det var så
godt som intet, underligt nog, ty annars kände
ju alla i staden till hvarandra och hvars och ens
öden och föregående. Johan kom att tänka på
huru väl skrifvaren kunde undvika alla nyfikna
frågor, huru han kunde komma och gå utan att
man fäste sig vid honom, utan att man tänkte
på honom. Var han en obetydlig man, eller var
det förställning? Hvad visste han, skrifvaren, om
kung Gösta? Var han kanske garparnes utsän-
de? Deken påminde sig att mannen ständigt
hängde Herman Möller och Gentz i hälarna.
Rådmannen slog bort alla tankar på honom, han
kunde ju i alla fall ej finna gåtans lösning. , Han
må vara hvem eller hvad han vill", mumlade
han.
Svårt var lifvet för Johan Deken, pinad och
plågad som han var på alla sätt. Fienderna
satte dock ej alltid lika hårdt åt honom. Då och
då var det ett kortare uppehåll i förföljelsen mot
honom och de öfriga svenskarna och de få fin-
nar och karelare, som förblifvit trogna.
Ibland voro angreppen skarpa, ibland tycktes
garparne hvila. Det såg ut som om en främ-
mande kraft satte tyskarna i rörelse, ryckvis. Det
började alltid med en tvist på rådhuset, fram-
kallad af Nyendorp och slutade med att packet
skymfade Deken på gatan eller kastade in hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
